Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §16. Statsskickets utveckling under unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 16. Statsskickets utveckling under unionstiden. 109
binda honom vid vissa bestämmelser i Kalmar recess
af 1483, så särskildt i fråga om makten öfver slott och
län, samt förbehöll sig domsrätten öfver sina egna med¬
lemmar. Faktiskt inträdde Sten Sture till en viss grad i
den svenske konungens ställning; han utöfvade vid olika
tillfällen högsta domsrätten och disponerade öfver länen,
brefväxlade med främmande makter, gaf 1 sitt namn full¬
makter eller kreditiv och ratificerade fördrag, men i fråga
om sådanas ingående, vid allmänna stadgars utfärdande
och i allmänhet vid viktigare angelägenheter handlade han
icke utan riksrådets samtycke. Den förnämste medlemmen
i rådet var emellertid ärkebiskopen; såsom kyrkans öfver¬
hufvud stod han numera vid riksföreståndarens sida såsom
snart sagdt en andlig medregent, utan hvars hörande ej
gärna något viktigare företogs, och ingrep genom före¬
ställningar, råd eller förmaningar uti styrelsen, liksom
hans trädande i spetsen för oppositionen mot riksförestån¬
daren åtminstone för ögonblicket beredde densammas seger
och unionens förnyande.
Svante Nilsson valdes till riksföreståndare på allmänt Svante Nils¬
möte 1504. Han fick då afgifva och besvärja en försäkran, ik
hvars närmare innehåll man dock icke känner. Man be¬
skyllde honom emellertid längre fram att emot denna för¬
säkran godtyckligt förfara med afseende på länen och
slottslofven, utan riksrådets hörande pålägga gärder och
förändra myntet, emot lagen till- och afsätta häradshöf¬
dingar m. m. dyl. Slutligen kom äfven han i mycket
spändt förhållande till en del af rådet med ärkebiskopen i
spetsen. Det var till sist starkt i fråga att afsätta riksföre¬
ståndaren, och endast hans kort därefter timade död före¬
kom en häftigare sammanstötning med motpartiet inom
rådet. ;
Sten Sture d. y:s val genomdrefs sommaren 1512 med sten Sture d.y.
allmogens tillhjälp! mot riksråd och ärkebiskop, hvilka
på egen hand valt en annan, Erik Trolle. Om någon af
honom afgifven särskild försäkran hör man ej talas. Hans
! Han hyllades af allmogen i åtskilliga landsorter, innan det
definitiva valet skedde i Stockholm. Jfr gestrikarnes hyllningsbref
4/, 1512, Styffe, Bidrag V, n. 396.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
