Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Konungen och rådet - §16. Statsskickets utveckling under unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
regeringstid var för kort och för orolig för att medgifva
någon utveckling af större verksamhet i fråga om det inre.
Däremot synes han ha medvetet sträfvat för en omdaning
af det nationella riksföreståndarskapet till ett nationellt
konungadöme och synes ha verkat för detta mål genom sina
sändebud i Rom, där äfven andra upptogo samma tanke. !
Den kom ej under hans tid att realiseras, men under gynn¬
sammare förhållanden några år senare var det ur samma
rot, som det nya konungadömet i Sverige verkligen uppsköt.
I nära samband med riksföreståndarskapet stod ut¬
Riksdagen. Vecklingen af den svenska riksdagen; se 8 25.
Men blef sålunda riksföreståndarskapet en nationell
institution, låg det dock i dess väsen, att det ej kunde
främja utvecklingen af några fasta former för rikets sty¬
relse, och man var vid början af 1500-talet i det hänse¬
endet knappast längre hunnen in i slutet af 1300-talet.
Allt berodde på regentens egen personlighet. Behofvet att
stödja sig på allmogen hade visserligen åt denna sam¬
hällsklass gifvit en ny betydelse af största vikt för fram¬
tiden; å andra sidan befann den sig i ett tillstånd af
orolig jäsning och hade fått en känsla af sitt eget in¬
flytande, som måste lägga svårigheter i vägen för upp¬
rättande af hvarje kraitig regering. Den demokratiska
våg, som lyft en riksföreståndare i högsätet, kunde lika
lätt lyfta honom därur (jfr § 24).
Den partisplittring, som unionsfrågan framkallade bland
stormännen inom kyrkan liksom i det världsliga samhället,
måste verka i samma riktning. Karl Knutssons regerings¬
tid är i det fallet synnerligen upplysande. De s. k. kon¬
Konfedera- federationerna blefvo en annan yttring af »själfhjälp» bland
tioner. de store, liksom bondefrederna bland folket, och kunde
användas likaväl för som mot unionen. T förra fallet är
kanske märkligast konfederationen 1438 i augusti mellan
riksens råd och män (biskopar, drotset och marsk, 7 lag¬
män och 85 andra frälsemän) att försvara rikets rätt, lag,
privilegier och friheter (Hadorph, Rimkr. II, s. 126).
’ Jfr Allen, De tre nord. rigers historie, II, s. 595 f. samt E.
Hildebrand i Hist. Tidskr. 1882, s. 250.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
