Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §18. Förvaltningen. Länen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drotset och
marsk.
Drotset.
124 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen.
$ 18. Förvaltningen. Länen.
Litteratur: A. A. v. Stiernman, Svea och Géta Héfdingaminne I,
II (1835, 36). Styffe, Bidrag till Skand. hist. IV, s. XCV ff.; V,s. XIV f.
Styffe, Skandinavien under unionstiden (1880). Jfr i öfrigt bok I 3 7.
I jarlens ställe finner man i senare hälften af 1200¬
talet sveahertigen (dux Sveonum); det var emellertid en
institution af kort varaktighet och af dunkel betydelse.!
Därjämte framträdde snart drotset (drots) och marsk såsom
de högsta ämbetsmännen; båda hade tillhört hirden. Här¬
ledningen af drotset är omtvistad.? I marsk återfinner
man det tyska marskalk; titeln torde sålunda svarat mot
det äldre ’svenska stallare (lat. stabularius) och betecknade
den, som hade tillsyn öfver konungens hästar. En »sta¬
bularius» omtalas i urkunderna 1220; drotseten (dapifer)
forst 1276; en »marskalkus» 1268.2 Om drotsetens och
marskens verksamhet saknar man till en bérjan alla upp¬
lysningar; timbetenas nya betydelse framgår emellertid
däraf, att marsken Torgils Knutsson blef förmyndare för
Birger Magnusson och att drotseten Matts Kettilmundsson
liksom senare Knut Jonsson öfvertog ledningen af förmyn¬
darregeringen för Magnus Eriksson.
Först under dennes tid finner man några upplysningar
åtminstone om drotsetens? befogenhet. I fullmakten för
drotseten herr Nils Abjörnsson 1335 (SD. III, n. 3140) heter
det nämligen, att han »med vårt råd» (cum consilio nostro)
skulle styra slott, fästen, sakören, gods, domar och andra
rättegångssaker. Fullmakten synes dock närmast ha gällt
’ Jfr H. Hildebrand, Sveriges Medeltid II, s. 30.
? Ordet skulle antingen betyda »den, som sitter fram ratterna>
eller »den, som sitter med följet, hirden>, är dess chef. Jfr Tamn,
Etymol. Ordbok.
3 Listor på ämbetenas innehafvare till 1347 i Linders disp.
Om sv. lagmännens ställning.
+ Konungens drotset är ännu det vanliga under 1300-talets
förra hälft, liksom konungens marsk; drozati i Sverike under samma
århundrades senare hälft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
