- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
138

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §19. Rättskipningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
domen till konungen, som ville stadfästa och hålla den¬
samma, »efter som lagboken utvisar». Dombrefven visa, att
vid tingen förekom nämnd. Stadgan var emellertid endast
gjord på försök; räfstetingen fortgingo 1413 och 1414
men upphörde med sistnämnda år; det dröjde sedan länge,
innan något. dylikt ting hölls i Sverige.
Redan innan 1413 års stadga bade konung Erik,
sannolikt under sitt besök i Finland vintern 1407, där an¬
ordnat en särskild öfverdomstol, som snart förekom under
Landsrätten Namnet landsrätten. Sammansättningen torde ursprung¬
i Finland. ligen ha varit likartad med 1413 års räfstetingsdomstols i
Sverige; den synes vid nämnda tid ha bestått af biskopen
och ett par prelater, en riddare, lagmannen och ett antal
väpnare (något flera än i Sverige). Äfven denna domstol
skulle definitivt afgöra målen; i en skrifvelse år 1414 ut¬
tryckte konungen sin stora missbelåtenhet med att man
fortfarande från Finland vände sig till honom med sina
besvär. 1435 fick landsrätten en förändrad organisation;
den skulle bestå af biskopen, medlemmar af domkapitlet,
riksråden i landet, lagmännen och alla häradshöfdingar,
hvarjämte fogdarne också skulle inställa sig. Den skulle
sammanträda årligen i juni månad.! Af samma dag var för¬
ordningen om den finska lagsagans delande i två.
Högsta rätt- I Kristoffers landslag bibehöllos lagmanstingen; enligt
eee enl. densamma skulle vidare (konungs) räfst eller landsting hållas
TLL. ; É A :
på bestämda tider åtminstone en gång om året i hvarje
lagsaga (hufvudsakligen vid de stora marknadstiderna) i
Uppsala, Strängnäs, Linköping, Växjö, på Öland, i Skara,
Tingvalla, Örebro, Västerås och Åbo af konungen själf
eller å hans vägnar af biskopen, två af kapitlet, lagmannen
och två af rikets råd eller »andra goda friborna män»,
som därtill utsågos i hvarje lagsaga af biskopen och lag¬
mannen. På dessa räfsteting tjänstgjorde en konungsnämnd,
utsedd af konungen och »landzmannom»> och till dem hörde
särskildt de flesta brott mot konungabalken och alla mål,
! Landsrätten omtalas första gången 1411. Nämnes ännu 1488
5/1. Dess regelbundna sammanträden upphörde snart. Jfr Schy¬
bergson, Finlands hist. I, s. 104.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free