Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §19. Rättskipningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsmanna¬
ting.
Instansord¬
ning.
146 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
utslaget. Redan under 1400-talet torde häradsnämnden
flerestädes blifvit fast och suttit ett år i sänder.! Lagmans¬
ting skulle enligt KrLL. hållas minst en gång om året i
hvarje härad, häradsting under tre tingsterminer.
Bergslagerna hade sin rättskipning särskildt ordnad
genom kungliga privilegier. Där höllos särskilda bergs¬
mannating (rådmän och bergsfogde) och dömdes efter bergs¬
rätt samt landslag, men de voro icke undandragna lag¬
mannens dom.
Om städernas rättskipning se § 22.
Någon bestämd instansordning mellan domstolarna blef
aldrig under medeltiden genomförd. De yngre landskaps¬
lagarna kände visserligen till vad under högre domare,?
och landslagen medgaf vad mot hiradshéfding under lag¬
man och mot lagman under konung men foéreskref ingen
ordning domstolarna emellan, hvilket icke heller iakttogs,
och förvirringen ökades genom ingripande både af den
kungliga och den andliga rättskipningen.? Försök gjordes
dock att ordna förhållandet men utan framgång.? Annu
på mötet i Tälje 1493 inskärptes förbudet att komma med
någon käran inför konungen eller riksföreståndaren och
rådet, utan att man förut varit på häradsting och lagmans¬
ting eller rådstuga, men ännu långt fram i nyare tid var
oredan stor.
! Finska dombref upplysa särskildt om nämndens verksamhet.
1445 ?’/, bad sålunda nämnden i »Norrbotn> de 12 gode män, som
sutto i nämnden året förut, att komma sig till hjälp, Arwidson,
Handl. III, n. 38. Edgärdsmän brukades emellertid fortfarande; bevis¬
ningssättet afskaffades först 1695. Jfr Järtas båda uppsatser Svenska
lagfarenhetens utbildning och Förbättring af lagskipningen i Sverige.
? Yngre VGL. t. ex. vad från biskop under landsting och sedan
under »hégre domare>.
3 Jfr i afs,*p& godtyckligheten i friga om former G. Djurklous
anf. afh. Hist. Tidskr. 1890, sirskildt s. 12.
+ Så t. ex. för Finland stadgan om landsriatten 1435. K. Kri¬
stoffer fann sig 1444 ?7/. föranlåten att stadfästa alla räfstetingsdomar,
lagmansdomar och häradshöfdingedomar, som utgifvits efter lag och
mot hvilka icke vädjats. ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
