Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Den borgerliga förvaltningen och rättskipningen - §21. Finansväsendet och skatterna - §22. Städerna och köpstadsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 22. Städerna och köpstadsmännen. 155
Städerna voro naturligtvis också skattskyldiga till
kronan. Skatten tyckes ha varit bestämd till en viss pen¬
ningsumma i årsskatt.
Till kronans inkomster hörde äfven tullen, öfver hvil¬
ken regeringen bestämde, afrad, från koppar- och silfver¬
bergen, samt, såsom i början nämndes, danaarf och sak¬
ören eller böter.
§ 22. Städerna och köpstadsmännen.
Litteratur: Bierköarätten och Magnus Erikssons stadslag (Schly¬
ter, Saml. af Sveriges gayle lagar VI och XI). Skrdordningar saml.
af G. KE. Klemming (1856). Stockholm stads jordebok I, II, 1 (1876
—89). Stockholms stads Skottebok I, 1 (1889). Klemming, Upplys¬
ningar och anmärkningar om en för Sveriges historia viktig urkund,
den förlorade Söderköpingsrätten (Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl.
XXV). Odhner, Bidrag till de sv. städernas och borgarståndets hi¬
storia före 1633 (1860). Odhner, Bidrag till sv. stadsförfattningens
historia (1861). Styffe, Skandinavien under unionstiden. H. Hilde¬
brand, Medeltidsgillena i Sverige (Hist. Bibl. 1876). H. Hildebrand,
Sveriges Medeltid I. Andra boken kap. 1. Pergamentsbref fr. medel¬
tiden i Stockholms rådhusarkiv (Medd. fr. Riksark. XIII).
Städernas utveckling till själfständiga privilegierade
rättssamhällen skedde i Sverige under inflytande från Tysk¬
land men så godt som uteslutande under konungamaktens
ledning.! Här fingo borgarne aldrig, som i det södra
Europa, anledning att i strid mot andliga eller världsliga
öfverherrar tillkämpa sig makt och oberoende. Icke heller
fingo gillena här, såsom i Norge och Danmark, någon mer
ingripande betydelse för stadsväsendets utveckling. Det
var för att främja handeln och näringarna, som konungarne
här sökte afsöndra städerna från landsbygden. Men for¬
merna för den nya organisationen lånades från norra Tysk¬
land, och handelsförbindelserna med dess städer blefvo där¬
för af största betydelse för den svenska stadsutvecklingen.
Dessa förbindelser åter började från slutet at 1100-talet
1 Så äfven när de anslöto sig till andliga institutioner. Biskop
Henrik fick 1279 k. privilegium att anlägga en stad vid Berga i Fin¬
veden, hvaraf dock ingenting blef. Jfr äfven klosterstiderna Vad¬
stena och Nådendal, biskopsstaden Växjö. För alla gåfvos k. privilegier.
Tullen.
Utvecklingen
sedan midten
af 1200-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
