- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
163

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §23. Det världsliga frälset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 23. Det världsliga frälset. 163
gifva en större utsträckning. De, hvilka stadgan emeller¬
tid särskildt gällde, voro konungens och hans broders män,
biskoparnes svenner och slutligen de, som till häst tjänade
någon annan, d. v. s. den kungliga hirden och de för¬
nämsta herrarnes hirder. Att äfven enskilda kunde hafva
en hird är i det föregående visadt, och i täljestadgan 1330
liksom långt senare talades om väpnare, »armigeri», som tjä¬
nade andra än konungen. Men äfven om så var förhål¬
landet, är det tydligt, att numera med frälset, som konungen
gaf, följde krafvet att vapentjänsten till häst i främsta
rummet gällde kronan.! På detta sätt försvann efter hand
den gamla hirden; i dess ställe trädde ett nytt hof och en
ny samhällsklass, särskildt förbunden att göra konungen
tjänst, på hvilken öfverflyttades åtskilligt ur den forna
hirdens föreställningskrets. Ett nytt afgörande steg togs,
när det medgafs bonde att på vissa föreskrifna villkor
blifva frälseman (första stadga därom Tälje 1345).
Lagstiftningen om frälset tillhör nästan uteslutande
Magnus Erikssons regering och fick i hans landslag sin
första kodifiering.? 1330 bestämdes sålunda bl. a., att
vapensyn årligen skulle hållas med frälset.? 1335 medgaf
Magnus Eriksson under sin eriksgata (skarastadgan, när¬
mast för »allum veesgitum») »evärdligt frälse» åt sina råd¬
gifvares liksom alla riddares änkor och barn med gods
och hjon: hustrur och döttrar, tills de trädde i äktenskap,
söner, tills de uppnått manlig ålder och själfva kunde göra
tjänst. 1345 i den viktiga täljestadgan? utsträcktes denna
förmån till alla deras änkor och barn, »som frälst hafva
tjiint>; tillades att, om änka eller dotter gifte sig med
bonde, skulle de göra skatt som bonde, och att son vid 15
års ålder antingen skulle tjäna eller ock göra skatt; att
! År 1506 uppbådades meniga frälset, ingen undantagandes, som
frälse ville njuta, >ehvars god herres och mans tjänare och sätesvenner
de vara kunna» (Sturearkivet).
2? Det är dock möjligt, att hästtjänsten varit föremål för nya
bestämmelser i början af Birger Magnussons tid.
3 SD. IV, n. 2773. Stadgan gällde närmast Närke.
“SD. Veh. date.
Frdlsets ut¬
veckling.
Lagstiftningen
om frälset.
Vapensyn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free