Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §23. Det världsliga frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsets be¬
nämningar.
164 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
vapensyn skulle hållas i början af juli på olika ställen i
riket, dit hvarje frälseman skulle komma iklädd sina vapen
och sittande på sin häst (»sitt örs eller hingist»), hvarjämte
föreskrifter lämnades om vapnens beskaffenhet och hästens
godhet (40 markers häst). Ville bonde blifva frälseman,
skulle han då infinna sig med häst och vapen, hvilka
skulle granskas jämte hans »mandom och frejd>; på vapen¬
synen skulle ock frälseman anmäla. om han ville »undan
frälse ganga», då hans skäl pröfvades af dem, som höllo
synen. Slutligen stadgades om straff för den, som förfallo¬
löst undandrog sig tjänst eller rymde undan konungs
baner; om konungens skyldighet att lösa den, som i kro¬
nans tjänst blef fången, samt ersätta hans häst och vapen,
äfvensom om morgongåfvor, antalet gäster vid bröllop,
begrafning o. s. v.; det var sålunda äfven ett slags
dfverflédsforordning. Tialjestadgans bestämmelser ingingo
sedan till större delen nästan oförändrade i Magnus Eriks¬
sons landslag, och i dem gjorde Kristoffers landslag icke
någon väsentlig förändring. Betecknande nog inrymdes
de viktigaste punkterna i konungabalken.
Den nya samhällsklassen var sålunda ett krigarstånd,
hvars medlemmar voro förbundna att personligen göra ko¬
nungen tjänst med häst och vapen (»cum dextrariis phale¬
ratis servire>)! och hvars mest utmärkande företrädesrätt
var, att det därigenom frälste sina gods från skatt. En¬
dast om frälsemannen var gammal eller oför, kunde han,
enligt lagen, sätta en man i sitt ställe eller låta sig re¬
presenteras af sin son. Frälset var öppet för nya medlem¬
mar, men som en förutsättning för inträde måste utom krigs¬
duglighet äfven tillräcklig jordegendom anses. Man kunde
utträda ur detsamma, sannolikt egentligen af ekonomiska
skäl, men skälen skulle pröfvas af mönsterherrarne. Medlem¬
marne kallas vanligen frälsemän eller friborna frälsemän;?
! Termen rosstjänst (rusttjänst) användes ej under medeltiden
om vapentjänsten till häst.
2 Någon distinktion mellan friborna och frälsemän låter ej göra
sig. Någon gang heter det >friborne och fralsemin>, vanligen biléa.
de båda orden tillsammans en term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
