Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §23. Det världsliga frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vapentjänsten.
166 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
ganska ringa; så mycket hellre talade man om »riddares
vederlikar>.
Någon gradering af tjänstskyldigheten efter förmögen¬
het gjordes icke under medeltiden, men det förutsattes, att
stormannen omgaf sig med ett talrikt följe, och man fann
det snarare nödvändigt att genom lag reglera antalet per¬
soner, med hvilka de olika rangklasserna ägde »att rida
genom landet» eller komma till konungen (däremot gällde
icke inskränkningen under krig). En viss praxis torde
emellertid ha utbildat sig vid inkallandet eller utgörandet
af frälsets vapentjänst, men säkert var man i allmänhet
beroende af omständigheterna och vederbörandes goda vilja.!
Försummelse att hörsamma konungens uppbåd eller af va¬
pensynen medförde åter frälsets förlust — när regeringen
vågade att låta tillämpa straffet.
Behofvet af krigsfolk hade sålunda till en början at
hirdens medlemmar beredt en särskild förmån och sedan
öppnat denna klass för inträde af andra, så att dess ur¬
sprungliga karakter helt och hållet blef ändrad. Men det
dröjde ej länge, innan man fann, att den förunnade fri¬
Frälsejordens heten medförde en växande fara för staten uti frälsejordens
tillväxt.
Reduktions¬
planer.
förökande och skattejordens minskning, en fara, som blef
ännu större genom då rådande jordbruksförhållanden och
ägostyckning, och det blef snart nödvändigt att däremot
vidtaga försiktighetsmått. Redan 1330 förordnade Magnus
Erikssons förmyndarregering, emedan många olagligt till¬
vällat sig skattefrihet, personer att undersöka och i nödfall
rätta dylika missbruk af frälset.? Ett par årtionden se¬
nare lät Magnus Eriksson lägga sekvester på skattegods,?
! I Styffes Bidrag V, n. 77 finnes en lista på det krigsfolk,
som åtskilliga personer inom det andliga och världsliga frälset ställde
vid ett uppbåd 1506. Men många klagomål förekomma äfven öfrer
försumlighet vid vapentjänstens utgörande.
? Jfr stadgan för Finland 1834 ?9/,, SD. IV, n. 3053.
3 I ett bref 1351 ’2/,, (Åbo domkyrkas Svartbok n. 147) hete
det, att skattegods, som af frälset förvärfvats, blifvit upptecknade cch
afkastningen satt i sekvester, emedan utskylderna väsentligen min¬
skats, och gafs tre personer i uppdrag att efter skedd pröfning af
vederbörandes förmåga och frejd tills vidare upphäfva sekvesten.
Samtidigt gjordes liknande undantag för kyrkans gods.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
