- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
171

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §24. Allmogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 24. Allmogen. | 171
§ 24. Allmogen.
Litteratur: H. Hildebrand, Sveriges Medeltid I, kap 2. Styffe,
Bidrag IV, s. XCV ff. Jfr Bergfalk, Rec. af Nordstréms Bidrag till
Sv. samhillsforf. hist. uti Frey 1841, sid. 190—204 samt Nagra svenska
jordbruksférhallanden (Svensk Litteraturtidskr. 1869 s. 421 f.).
Det trettonde århundradet hade sett nya samhälls- Förändrin¬
klasser afsöndra sig från allmogen och utrustade med vissa 92 i allmo¬
å _. . gens stillning-.
undantagsférmaner ägna sig hvar och en åt en särskild
verksamhet: »tjänstemännen», köpstadsmännen, liksom kler¬
kerna. Konung, bönder och bokarlar, biskop och boklärda
män hade en gång utgjort samhällets politiskt myndiga
medlemmar. 1400-talet hade fått en rikare terminologi,
förutom det att konungen höjts öfver folket; klerkeri, fri¬
borna frälsemän, köpstadsmän, bergsmän, skattskyldiga
bönder (bönder och landbor) och menig allmoge, hette det
sålunda numera, när alla samhällsklasser skulle uppräknas.
Ehuru ännu i landslagen allmoge begagnades i sin gamla
betydelse såsom ett namn på folket i sin helhet, hade det
i verkligheten fått en annan och utmärkte blott en klass
af detsamma närmast i motsats till det världsliga frälset.!
1200-talets nya statsbegrepp, riksenheten, måste i själfva
verket ännu länge förblifva främmande för massan af folket,
för landens invånare, som lefde kvar i sin gamla afsöndring.
Blott ett fåtal af dem, de rikaste och mäktigaste, samlade
sig kring konungen, såsom rikets representant, och blefvo
jämte honom organ för enhetsstaten, men de nya samhälls¬
uppgifterna medförde ökad samhällsmakt, och herredagarna,
ej landstingen, blefvo det politiska lifvets brännpunkter.
Allmogen 1 landskapen förlorade efter hand intresset för
det offentliga. Ledungsskyldigheten hade i forna dagar
ofta samlat densamma kring konungen för att med honom
dela krigets ansvar och ära. Väl var allmogen fortfarande
beväpnad, men från krigen trängdes den till en tid undan
af den järnklädda riddarhären; ledungslamen aflöste le¬
’ »Allmogen> i stéderna och >allmogen> på landet voro ännu
icke så strängt skilda. »All menige Sveriges allmoge, både köpstads¬
män och alla andra> hette det ännu 1466.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free