- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
180

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Samhällsklasserna och representationen - §25. Folkförsamlingar. Representationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksdagen.
180 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
för konungaval hade den anordnat en riksnämnd; rådet
hade utvecklat sig till ett slags representation, som mer
och mindre regelbundet sammanträdde och som konungen,
när ban fann lämpligt, kunde utvidga till en herredag. I
kyrkans koncilier (jfr $ 26) hade man slutligen länge haft
exempel på användningen af representativa former. Genom
inbördes påverkan af dessa institutioner uppstod den svenska
riksdagen.! Man har från Magnus Erikssons tid ett rykt¬
bart dokument, en kallelse till ett allmänt möte af d. 29
aug. 1359. Enligt detsamma skulle 4 män af allmogen
från hvarje lagsaga, »nämnde män» från hvarje köpstad,
två kaniker från hvarje domkyrka med sin biskop, och
frälset, så många som ville (alle andre af varum ok rike¬
sens mannom, som thet vardher ok koma vilia») pa utsatt
tid infinna sig i Kalmar. Mötet torde ej blifvit af; det är
till och med möjligt, att kallelsen aldrig blifvit utfärdad,
men själfva planen är likafullt märkvärdig. Det gällde,
efter konung Eriks död, för Magnus Eriksson att återtaga
regeringen öfver hela Sverige samt »riket sätta och skipa
i den måtto, som det må gitta beståndit med». Det är
antagligt, såsom i senare tid blifvit sagdt, att det var
konungsvalnämnden, som här tjänat till förebild, ehuru
man icke iakttog landslagens föreskrifter.
Kallelsen 1359 står enstaka under 1300-talet, och mer
än tre årtionden förgingo på nästa århundrade, innan man
åter hör talas om riksmöten. Under tiden hade rikets
råd utvecklat sig till en institution af vida större betydelse
och inflytande än i midten af 1300-talet. Under Eriks af
Pommern tid hade det genom omständigheternas makt
blifvit målsmannen för Sveriges intressen och tvangs ge¬
nom Engelbrekts uppresning att blifva det i ännu högre
grad. Kring rådet slöt sig frälset utan råds, men det måste
därjämte söka stöd hos folket. Det följde nu (fr. o. m. Arboga
1435) en rad med riksmöten, i hvilka rådet bildade kärnan
och i hvilka deltogo frälset samt ombud för köpstadsmän
och allmoge. Den nya institutionen hade ett revolutionärt
skaplynne. Undantager man ett eller annat valmöte, sam¬
! Namnet intränger först under senare hälften af 1500-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free