- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
184

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
ecclesize svecane (1839). P. A. Munch, Pavel. Nuntiers Regnskabs¬
og Dagbéger férte under Tiende-opkreyningen i Norden 1282—1334
(1864). Bidrag till katolska hierarkiens historia i Sverige 1463—1515
(Hist. Handl. VIII, 1). Jfr Scriptores rerum svecicarum III, 2 (1871).
Reuterdahl, Sv. kyrkans historia II—III (1843—063). Reuterdahl,
De synodis svecanis medii evi res civiles respicientibus (1860). 0.
Montelius, Sveriges skattskyldighet under Rom (Sv. Tidskr. 1870).
Den katolska kyrkan fick sin fulla organisation i Sve¬
rige först under den påflige legaten kardinal Vilhelms af
Skeninge möte Sabina härvaro i slutet af 1240-talet. På det stora mötet
1248.
Domkapitel.
Biskopsval.
1 Skeninge 1248 föreskrefs sålunda celibatet samt ålades
biskoparne att skaffa sig den kanoniska lagen och studera
densamma. Det genomdrefs vidare under kardinalens här¬
varo, att domkapitel skulle inrättas i alla stift, bestående
af minst en prelat och fem kaniker, hvilka borde residera
vid domkyrkan; dessa skulle hädanefter förrätta biskops¬
val, och biskoparne finge ej göra någon hyllnings- eller
trohetsed till världslig öfverhet. TI all sin stränghet kunde
dock ej den kanoniska lagens bud genomföras. Den ka¬
tolska kyrkan fick allt framgent jämka sina anspråk efter
det borgerliga samhällets sedvanor och kraf.
Efter hand genomfördes nu domkapitelsorganisationen,
och antalet kanonikat ökades så småningom. Vid slutet
af medeltiden hade alla stiften åtminstone tre s. k. prelater:
prosten (domprosten, prepositus), ärkedjäknen (archidia¬
conus) och dekanen (decanus, försvenskadt »dekin»).!
Biskopsval hölls vanligen strax efter uppkommen le¬
dighet, och öfver valférriittningen uppsattes ett protokoll.?
Den valde stadfästes och invigdes i början af ärkebiskopen.
Redan under 1300-talet började emellertid påfvarne reser¬
vera sig rätten att besätta alla stift, och mot slutet af
medeltiden brukade bekräftelse sökas hos påfven, äfven om
val genom domkapitlet föregått. Innan stadfästelsen kal¬
! Med »dekin> bör ej förväxlas den ofta förekommande benäm¬
ningen djekn (af »diaconus»), som när den, såsom ej sällan hände,
bars af en lekman, väl får anses beteckna, att vederbörande erhållit
skolbildning.
* Valet skedde på tre sätt: 1) »per inspirationem> eller genom
acklamation; 2) »per scrutinium», da utsedda valförrättare uppburo
résterna; 3) »per compromissum>, då kapitlet uppdrog valrätten åt
ett utskott. De svenska valprotokollen ge exempel på alla tre slagen¬

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free