Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
Kyrkans pri- Kyrkans af staten medgifna privilegier voro frihet
vilegier. från skatt (frälse) för kyrkans och klostrens jord, rätt för
biskop (stundom äfven för kloster) till konuwngs andel i
böter af klerker, kyrkohjon, liksom uti bannsmål, samt egen
domsrätt för biskoparne öfver vissa personer och mål.
Andliga Det andliga frälset. UL. föreskref, såsom redan är
frälset. nämndt (8 11), att prästbolets jord skulle vara skattefri
och bönderna svara för skatten, men om kyrkan hade mera
jord än lagen föreskref, berodde det på konungen, om han
ville unna den frälse, och bönderna hade i afseende på
denna jord inga skyldigheter. Man finner dessa föreskrifter
åberopade långt in på 1400-talet, åtminstone hvad Åland
och Finland beträffar. !
Betydelsefullare blef det frälse, som konungamakten
beviljade och för hvilket biskoparnes, kapitlens och dom¬
kyrkornas äfvensom klostrens jord utgjorde förnämsta före¬
målet. Det är antagligt (jfr s. 57), att vid de gåfvor, som
af konungarne gjordes till domkyrkorna eller kanonikaten,
skattefrihet ofta medföljde, ehuru man för äldre tider ej
har många bevis därpå och de skatter de gällde ej voro
Magnus Ladu- af Synnerligt stor betydenhet. Något allmänt privilegium
ie” blef ej utfärdadt förrän af Magnus Ladulås, som ju hade
yrkan. ä i
de andliga i väsentlig mån att tacka för sin upphöjelse
på tronen.
Efter att vid sin egen kröning (1276 ?5/.) ha lofvat
att med snaraste definitivt skilja prelaters och kyrkors rätt
från kronans (jura prelatorum et ecclesiarum a juribus co¬
rone distinguere) och i princip erkiint den andliga doms¬
rätten samt på ett kyrkomöte i Tälje ha bekräftat ko¬
nungarne Johans och Eriks privilegier — kyrkan beviljade
samtidigt en gärd —, utfärdade han vid sin gemåls kröning
i Söderköping kyrkans första stora frihetsbref (1281 ?9/,).
Enligt detta skulle så väl domkyrkor som mindre kyrkor
för den egendom de ägde i kyrkans namn åtnjuta frälse
från all »kunglig ritt» och konungssaker, äfvensom från
de utskylder, som kallades skipvist, spannemal, ättargäld
’ Jfr ett upplysande bref af ärkebiskop Niklis (Ragvaldi) i Upp¬
sala ang. ett prästbol i Savolax, Abo domkyrkas Svartbok n. 475.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
