- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
193

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet. 193
han gör anspråk på skattefrihet för kyrkans personer och
egendom, i synnerhet den, som kyrkan innehaft »i 60 år
eller så vid pass». }
Slutligen kom den så länge hotande uppgörelsen mellan
stat och kyrka till stånd, i det Margaretas 1396 beslutade
reduktion utsträcktes till en stor myckenhet kyrkogods,
som åter dömdes under skatt. Svenska biskoparnes protest
1412 på provinsialmötet i Arboga synes visserligen ha för¬
anledt en återgång i åtskilliga fall, men grundsatsen var
dock fastställd, att det kräfdes regeringens samtycke äfven
för det andliga frälsets utsträckning till skattejord.? En
allmän bekräftelse af kyrkans privilegier (dock utan att
ingå i några detaljer) gafs emellertid såsom belöning för
hennes deltagande i striden mot konung Erik för rikets
lagar och rättigheter i det stora af 50 rikets råd och män
utfärdade privilegiebrefvet af år 1436 (för kyrkor, kloster,
kapell och hospital). Kristoffer af Bäjern förnyade 1441
vid sin kröning konung Birgers privilegier. Kristiern I
bekräftade i allmänna ordalag kyrkans gamla friheter med
tillägg af förbud för fogdar och ämbetsmän att besvära de
andliga med »hästastader», skjutsfärd och annan tunga
samt med föreskrifter om prosteting, biskopsnämnd, fri
köpenskap m. m. sådant.? Uti Kalmar recess stadfästes
ock kyrkans friheter, hvarjämte konungen bl. a. lofvade
att ej befatta sig med kyrkans eller prästerskapets gods,
att ej tillåta fogdar eller ämbetsmän pålägga någon skatt
eller tunga med undantag af hvad som kunde erfordras,
när konungen, hans råd eller sändebud reste genom landet
i rikets ärenden (8 21), och att ej lägga sitt hoffolk i
biskopsgårdar eller kloster ($ 32). Ännu från slutet af
medeltiden har man exempel på, huru regeringens samtycke
’ 1386 ’7/,. Brefvet utfirdadt under en visitationsresa i Norrland.
? Erik af Pommern gaf stundom domkyrkorna frilse pa jord
blott för sin egen lifstid.
3 Äfven Kristiern I:s privilegier förekomma i två något af¬
vikande redaktioner och med olika år, 1457 och 1458, och äfven
under olika dag. En af dem är tr. i HSH. VII, s. 3, en annan i Åbo
domkyrkas Svartbok, n. 583.
Hildebrand, E. Sv. statsfirfattningens hist. utveckling. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free