- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
198

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
farande särskildt vid ärkebiskopsvalet 1432 drefvo många
af kyrkans män öfver i oppositionen. Härtill kom bisko¬
parnes egen sträfvan under samma tid efter världslig makt,
efter förläningar; de bragte därigenom själfva kyrkan i
beroende af staten. Betecknande nog, var den pommerske
Eriks vanryktade gunstling, Johannes Jerechini, den förste
ärkebiskop i Sverige, som hade världsligt län, men det
dröjde ej länge, förrän biskoparne började trängas med
de världsliga stormännen i täflingsstriden om förläningar,
liksom de uppförde egna slott.1 Så fick ärkebiskop Niko¬
Jaus Ragvaldi 1440 tillstånd att på Almarnastäk bygga ett
befästadt hus, »mest förty att ärkebiskopen varder oftast
kallad till herredagar, och där sitter han konungen och
riket närmast till handa» .? Snart lades under Uppsala
ärkebiskopssäte och Stäkes slott) ett län, »Stäkes län», jämte
staden Uppsala,? och mot slutet af medeltiden hade bisko¬
parne redan anspråk på att närmaste härad skulle lyda
under deras slott. På detta sätt möjliggjordes uppträdandet
af sådana kyrkans styresmän som Jöns Benktsson och
Gustaf Trolle, den senare den svensk, som kanske varit
bittrast hatad, och under riksföreståndartiden var ärke¬
biskop Jakob, såsom nämndt, att betrakta snart sagdt som
en riksföreståndarens medregent, utan hvars råd knappt
någonting af vikt företogs, som på egen hand samman¬
kallade rådet och trodde sig om att störta sin medtäflare.
Ingen kunde starkare än Jakob Ulfsson betona kyrkans
rätt mot staten, fast han föll undan, om svårigheterna
blefvo för stora. Gustaf Trolle satte teorierna i handling,
och medeltiden slutade med den våldsammaste schism mellan
stat och kyrka, hvarunder de mera försiktiga, såsom Hans
Brask, förgäfves läto sin varnande stämma ljuda.
Förläningarna ålade biskoparne särskilda förpliktelser
af världslig art, i främsta rummet den att hålla krigsfolk
eller skepp till kronans tjänst; deras svenner deltogo ock
! Tynnelsö började byggas redan i slutet af 1300-talet.
2 Almarnastäk fullbordades sedan med bidrag från Uppsala stift,
förklarades för s:t Eriks slott och blef föremål för stipulationer
mellan domkapitlet och ärkebiskopen.
3 Jfr Jöns Benktssons bref 1466 !5/,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free