- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
199

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet. 199
i landets försvar under de många fejderna med Danmark
vid medeltidens slut, och den krigiska andan grep dem
stundom själfva. Typer i detta hänseende för ett för¬
världsligadt prästerskap voro den ryktbare »herr electus» i
Linköping Hemming Gad, befriaren af Kalmar stad 1506,
och på en annan sida, för att taga ett enda exempel, en
annan biskop i Linköping, den unge, oförfärade och rid¬
derlige Kettil Karlsson.
* *

*


I afseende på stillningen till p4fvestolen undergick
den svenska kyrkoprovinsen samma förändringar som öfriga
länder i den katolska kristenheten. Äfven här ingrepo
sålunda pafvarne i synnerhet fran Johannes XXII:s tid
(början af 1300-talet) och till den stora schismen genom pro¬
visioner direkte i tillsättandet af andliga ämbeten, icke
blott biskopsämbeten utan äfven prelaturer, kanonikat och
simpla prästgäll (påfven reserverade sig denna rätt på
längre eller kortare tid).! Äfven i Sverige insattes ofta
nog utländingar i andliga lägenheter, medgafs att förena
flera sådana (cumulera beneficier) och i sammanhang där¬
med att innehafva beneficiet och uppbära inkomsterna
däraf utan att bo på stället. Äfven här sökte konungarne
eller andra att få sina gunstlingar eller skyddslingar in¬
satta i andliga lägenheter eller utverkade sig rätt att vid
inträffande ledighet få tillsätta platsen.
Såsom redan är nämndt, uppbar påfven från Sverige,
liksom från de båda andra nordiska länderna, en särskild
skatt, peterspenningen? (denarius s. Petri, romareskotten).
Därjämte beskattade han allt emellanåt de andliga lägen¬
heterna, utkriifvande tionde (för 3 år, 6 år o. 8. v.) af alla
andliga inkomster eller (från Johan XXII) förbehållande
sig första årets inkomster (helt eller delvis) af alla lediga
eller ledigblifvande andliga lägenheter (fructus primi anni,
annate; regleradt pa konciliet i Konstanz). Detta tilläm¬
’ Den inträdde i öfrigt i vissa bestämda fall, t. ex. när inne¬
hafvaren af ett ämbete dog vid kurian, afsade sig ämbetet o. s. v.
? Jfr Montelius ofvan anförda uppsats.
Kyrkans för¬
hållande till
påfvestolen.
Afgifter till
påfvestolen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free