Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - §27. Källorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE BOKEN.
Det nya konungadömet på landslagens grund
(1521—1680).
§ 27. Källorna.
Under hela tidsskedet bibehöll landslagen gällande
kraft; genom Karl IX:s stadfästelse år 1608 var det Krist¬
offers landslag, som förklarades för den riktiga, och den
kom följande år ut på tryck. Konungabalken var sålunda
allt framgent för statsskicket bestämmande. Den blef
emellertid genom andra urkunder ändrad eller fullständigad,
i främsta rummet genom arfföreningar (alltifrån 1544). Nya lagar i
Därnäst följa i ordningen kungliga testamenten (alltifran/749¢ om state¬
1560), bestämmande för konungafamiljens underhåll, för¬
myndarregering m. m. Från 1594 tillkom en konungaför¬
säkran, som speciellt vardt ett slags supplement till konunga¬
eden. Behofvet af att sörja för regeringen under konungs
frånvaro eller omyndighet framkallade regeringsordningar
eller regeringsformer, och for att ordna riksdagens verk¬
samhet tillkom en riksdagsordning. Forhallandet mellan
konung och ständer ordnades genom privilegier, och slut¬
ligen tjänade äfven vanliga riksdagsbeslut till den offent¬
liga rättens utveckling. De lagar, som rörde densamma,
började man vid midten af 1600-talet sammanfatta under Sveriges fun¬
namnet riksens fundamentallag. care
Ännu för 1500-talet är man ofta nog tvungen att i Krönikor.
krönikor, bref och andra aktstycken söka efter mer och
mindre tillfälliga notiser för att fylla de luckor, som de
offentliga samlingarna förete i fråga om statsförfattningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
