Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - §28. Svenska statsområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 28. Svenska statsområdet. 209
1694; genom den senare inskränktes dess rättigheter), hvar¬
jämte den äfven ägde bevillningsrätt. För rättskipningen
inrättades 1630 en hofrätt i Dorpat (1701 flyttad till Riga).
Svensk rätt skulle i Livland användas subsidiärt,! och
flera svenska författningar på det ekonomiska området till¬
lämpades. Redan 1632 hade ett universitet i Dorpat in¬
rättats. För kyrkostyrelsen bildades ett öfverkonsistorium
med en generalsuperintendent, likaledes i Dorpat, och på
1690-talet infördes svenska kyrkolagen. Adeln liksom stä¬
derna ägde stora privilegier, som af de svenska konungarne
stadfästes; städernas inskränktes dock af Karl XI.
Ön Ösel afträddes af Danmark 1645; kronodomänerna
donerades såsom grefskapet Arensburg åt M. G. De la Gar¬
die. Ön hörde sedan 1654 till dr. Kristinas underhållsländer
och ställdes efter hennes död 1689 under en landsböfding
men lydde i militäriskt hänseende under generalguvernören
i Livland. Den hade egen superintendent och en egen
öfverdomstol (omorganiserad 1695), som 1650 underordnades
Dorpats hofrätt.
Östersjöprovinsernas ständer hade i början, Movinstbye
tidtals, varit representerade på svenska riksdagen. Det upp¬
hörde efter 1633; RF. 1634 ($ 46) stadgade, att ingen, som
icke var bofast inom Sveriges och Finlands gamla gränser,
hade stämma på riksdagarna, därest han ej hedrades med
särskildt privilegium.? Samhällsförhållandena voro också
helt olika Sveriges. De härskande klasserna, adeln och
borgarne, voro invandrade tyskar. Bönderna af estnisk, li¬
visk eller lettisk nationalitet voro lifegna. Dessa förhållan¬
den försvårade ett fullständigt införlifvande, men svenska
regeringens sträfvan var att få svenskt samhällsskick in¬
fördt, liksom att lindra lifegenskapen. Det mötte emeller¬
tid ett segt motstånd och gick endast långsamt. När Karl
XI och Karl XII på allvar grepo sig an med verket, var
tiden snart ute för det svenska väldet. Åt svenska adels¬
1 1709 utkom i Riga i tysk öfversättning Kristoffers landslag.
2 Jfr Odhner, Sveriges inre hist., s. 345, 346 och Gustaf Adolfs
där anförda omdöme om livländska adeln. — Biskopen i Reval och su¬
perintendenten i Narva voro dock närvarande på riksdagen 1640.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 14
Ösel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
