- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
211

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - §28. Svenska statsområdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 28. Svenska statsområdet. 211
Regeringen ordnades genom regeringsformen 1663 och re¬
cessen 1669. I spetsen för regeringen i Stettin stod gene¬
ralguvernören; den bestod i öfrigt af en president, en kan¬
sler, slottshauptmannen i Stettin och två regeringsråd.
Dessutom funnos landtständer (prelater, ridderskap och
städer) med ganska vidsträckt makt och ett landtråd.
Pommern hade dessutom både universitet och hofrätt. Riigen
bildade ett eget förvaltningsområde med egen landtdag.
Bremen fick sin ställning ordnad genom landtdags¬
recessen %°/, 1651 samt genom bremiska ständernas all¬
männa och bremiska ridderskapets särskilda privilegier:
alla tre urkunderna stadfästa af dr. Kristina 18/, 1651.
Regeringen, hvars säte var Stade, fick sin instruktion ?9/,
1652. Den bestod af generalguvernören, kansleren och två
regeringsråd. Dessutom upprättades två andra kollegiala
myndigheter, ett justitiekollegium (1663 ombildadt till en
hofrätt) och ett konsistorium. Landtständerna ägde be¬
skattningsrätten och utsågo landtrådet, en rådgifvande myn¬
dighet vid regeringens sida. — Afven domkapitlet i Ham¬
burg erkände svenska kronans öfverhöghet. — Verden
lydde under samma generalguvernör som Bremen och hade
sin egen landtdag.!
Förhållandet till staden Bremen, som gjorde anspråk
på riksomedelbarhet, ordnades nödtorftigt genom fördraget
i Stade *8/,, 1654. Staden skulle göra svenska kronan
sin hyllning, och frågan om riksomedelbarheten uppsköts.
Nya tvister ledde till det bremiska kriget 1665—66 och
fördraget 1 Habenhausen *’*/,, 1666. Staden Bremen skulle
med den då sittande tyska riksdagens upplösning och in¬
till 1700 afstå från rätten att representeras på densamma
— men som riksdagen just från denna tid blef permanent,
vardt löftet illusoriskt. Hädanefter uppkommande tvister
mellan svenska kronan och staden skulle ej få lösas med
vapenmakt.
Amtet Wildeshausen, beläget för sig själft mellan Olden¬
burg och Minster och en tid förlänadt åt grefven af Vasa¬
borg, blef 1679 pantférskrifvet 4t biskopen af Miinster.
! Väster om Weser hörde till Sverige det lilla amtet Teding¬
hausen. Det pantsattes 1679 till hertigarne af Liineburg.
Bremen.
Verden.
Staden
Bremen.
Wildeshausen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free