Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 29. Det ursprungliga Vasakonungadömet (1523—1592). 217
tvister mellan rikena och deras undersåtar, jämväl om
eventuellt skydd för flyktingar från det ena eller andra
riket och kontroll af rikenas råd öfver traktatens hållande,
men trots allt detta var det såsom hemliga motståndare
och afundsmän Sverige och Danmark gingo framtiden till
mötes. Som ett minne af den »gamla goda bebindelsen»
kvarstod likväl ända till freden i Brömsebro 1645 ömse¬
sidig handelsfrihet rikenas undersåtar emellan.
Uppgörelsen med kyrkan. Gustaf Trolles kamp bakom
S:t Eriks slott Stäkets fasta murar mot Sveriges riksföre¬
ståndare och fäderneslandets ofärd, som följde denna fejd
i spåret: det var de allt behärskande intryck i fråga
om katolska kyrkan i Sverige, som Gustaf Vasa förde
med sig på tronen, och det bestämde i hufvudsak hans
handlingssätt, både när det gällde förhållandet till den¬
samma och till påfven. . Från början en påfvens lydige son
fattade han utan tvekan beslutet om en brytning med Rom,
när man där gjorde svårigheter med afseende på Gustaf
Trolles afsättning, bekräftelse af de nyvalda biskoparne
och eftergift af deras utskylder till kurian för valet. Lika
litet tvekade han att ställa inför rätta och döma svenska
kyrkans biskopar och prelater, när de, såsom biskop Peder
och mäster Knut, inläto sig i förrädiska stämplingar, eller
att taga kyrkans rikedomar i anspråk för statens behof.
Under intrycket af finansernas dåliga ställning och den
ständiga oron i landskapen beslöt han sig slutligen för att
med insatsen af sin krona våga ett afgörande slag, och
hufvudsakligen med adelns hjälp genomdref han omsider
i Västerås midsommartiden 1527 de afgörande besluten:
Västerås” recess med dess tillämpning i Västerås ordinantia.
Med kyrkans egendom skulle kronans ränta upprättas.
Biskoparne skulle hädanefter ej »rida med flera karlar», än
konungen bestämde; hvad som vore öfver i deras ränta
skulle komma kronan till hjälp efter öfverenskommelse
med konungen, och till honom skulle de öfverlåta sina slott
och fästen. Detsamma gällde om domkyrkornas och ka¬
nikernas inkomster. Ofver »rinteklostren» (i motsats till
tiggarordnarna) skulle en »riddersmans man» förordnas, som
Uppgörelsen
med kyrkan.
Västerås” re¬
cess och ordi¬
nantia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
