Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 29 Det ursprungliga Vasakonungadömet (1523—1592). 219
och att straffa alla, som ville göra dem »omyndiga och
ordlösa».! Om kyrkans organisation se vidare 8 39.
Den världsliga aristokratien. Aristokratiens anspråk pen världsliga
mot slutet af medeltiden röjde sig tydligt i Kalmar recess eristokratien.
1483, liksom i konfederationen 1512 (jfr ofvan s. 122).
Men den hade icke haft några framstående ledare under
Sten Sture d. y:s tid med undantag måhända af Trollarne,
hvilkas makt nu var bruten, och i Stockholms blodbad
hade de förnämsta representanterna för de stora ätterna
satt lifvet till. De återstående af den äldre generationen
slöto sig efter hand till det nya konungadömet, och den
unga uppväxten fogade sig villigt efter konungens öfver¬
lägsenhet. Genom sitt deltagande i arfskiftet efter kyrkan
hade adeln också fått ett personligt intresse för det nya
riket. Västgötaherrarnes uppror 1529 var det enda un¬
dantaget. Det var den andliga och världsliga aristokratien,
som på medeltidsvis mätte sin styrka med rikets styres¬
man, om än den närmast föreburna orsaken söktes i för¬
ändringarna på det kyrkliga området. Upproret kväfdes,
och aristokratien beredde ej vidare konung Gustaf några
svårigheter. Genom vapentjänstens ordnande underkastades
den tvärt om en dittills okänd kontroll, och förläningsväsendet
antog under konungens starka hand en helt annan karakter
än fordom (jfr § 35). Först under sönerna, då en ny
generation af adeln vuxit upp, ändrades förhållandet åter.
Uppgörelsen med allmogen. Sveriges allmoge hade haft Allmogen.
en väsentlig del i befrielseverket, men hvad den företagit
var dock icke annat än hvad den gjort upprepade gånger
förut under Engelbrekt och under Sturarne. Ingen af dessa
hade emellertid besvärat den med några nyheter; deras
regemente innebar snarare en återgång till hvad som varit
af ålder. Nu hade däremot en ny tid inbrutit. På det
kyrkliga liksom på det borgerliga området gällde det att
grundlägga en annan tingens ordning, framför allt att göra
gällande statens makt och rätt äfven emot kommunerna,
! Jfr stadfästelsen ?!/, 1529, SRA. I, n. 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
