- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
225

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §29. Det ursprungliga vasakonungadömet 1523—92

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 29. Det ursprungliga Vasakonungadömet (1523—1592). 225
för prinsessa 1590). Uti stadgan om kunglig och furstlig
rättighet 1582 var däremot inryckt en punkt, att ingen af
det kungliga huset vid förlust af arfsrätten finge taga till
maka någon ofrälse person.! Men dels hade hertig Karl
aldrig godkänt denna stadga, dels förekom ingenting därom
i 1590 års arfförening, och förbudet kan sålunda icke
anses haft laga kraft, äfven om man fortfarande principiellt:
torde hållit därpå.
Lika litet var i början något bestämdt om myndighets- Myndighets¬
åldern. Först 1590 fastställdes den till 20 år; dock skulle der och för¬
den unge konungen redan vid 15 år inträda i »halfva re- : ring. :
geringen» med sina förmyndare. Däremot innehöllo de
äldsta arfföreningarna några föreskrifter om förmyndar¬
regering. Enligt Västerås arfförening skulle den före¬
stås af drottning Margareta och fyra eller flera tillförord¬
nade bland ridderskapet; enligt 1569 års arfhyllning af
drottningen och rikets råd.? 1590 uppdrogs den åt den
äldste och närskyldaste af samma kungliga blod »och ju af
fädernet, om någon är till», jämte »flere gode män», som i
testamentet kunde förordnas.
Gustaf I:s testamente blef en andra grundlag och Gustaf I:s te¬
utgjorde för den gustavianska ätten särskildt i dess «ene
första generation en sannskyldig familjelag. Förebådadt i
arfföreningen 1544, blef det åtminstone till någon del före¬
lagdt ständerna på riksdagen i Strängnäs 1547. Fullstän¬
digt nedskrifvet först tio år senare, vardt det, med några
ändringar till k. Eriks förmån, på riksdagen i Stockholm
1560 af ständerna gilladt.3 Egentligen var dess ändamål
att ordna de yngre sönernas och döttrarnas, liksom änke¬
! Vid 1565 och 1566 års möten hade Erik låtit ständerna afgifva
förklaringar i alldeles motsatt riktning.
? Drottningen »samt med oss och rikets råd», hette det i hertig
Karls försäkran ?/; 1569. Hertigen kunde den tiden anses höra till
rikets råd. Trots denna bestämmelse lät k. Johan 1576 fråga rådet,
hvem som skulle blifva sonens förmyndare. Rådet hemställde saken
till konungen men tillstyrkte en öfverläggning med hertigen.
3. Jfr SRA; I, 8. 698-f.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free