- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
234

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §30. Unionen med Polen. Brytningen 1594—99

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
tycke (»universali statuum Sveciz consensu»), icke heller
»riddare eller ryttare» därförutan till Polen utskrifvas. Ingen
stämmas inför rätta utom Sveriges gränser. Om vad skedde
till konungen i Polen, skulle saken afgöras af någon för
tillfället förordnad svensk. På slotten i Livland skulle
inga andra användas än de, som voro Sverige med ed för¬
bundna. Om konungen ville uti Polen afhandla något med
svenska rådet, skulle detta inom sig utse två ombud men
hela rådet ej kallas öfver. Tvister mellan båda rikena skulle
slitas af lika många deputerade riksråd å ömse sidor. Båda
rikena skulle vara hvarandra fullkomligt likställda i rang
och detta alltid iakttagas. Om konungen finge flera söner,
skulle den äldste ärfva Sverige, den andre kunde väljas till
konung i Polen. Men om den äldste valdes äfven till polsk
konung, skulle en men icke flera af bröderna förses med
ett måttligt furstendöme i Sverige. Hvad hertig Karl an¬
ginge, skulle förlikningen i Vadstena orubbadt äga bestånd
och den nye konungen, när han därom äskades, vara skyl¬
dig att gifva honom, äfvensom »andra grefvar och friherrar»,
stadfästelse på deras förläningar. En del andra bestäm¬
melser afsågo att skydda Sveriges religion, sådan den nu
hölles och på ett kyrkomöte komme att ytterligare fast¬
ställas, mot hvarje intrång; konungen finge till Sverige
endast åtföljas af ett begränsadt antal katolska präster,
inga katoliker användas i rikets tjänst eller främmande
gudstjänst där offentligen firas. Om några tillägg till
stadgan befunnes nödiga, skulle det ske med konung Jo¬
hans, hertig Karls, rikets råds och de förnämstas råd och
samtycke och konungen i Polen på inga villkor få ändra
de antagna villkoren; de, som rådde därtill, straffas som
förrädare, och om konungen mot förmodan af påfven läte
lösa sig från dem, skulle svenskarne vara fria från sin
trohetsed. Urkunden undertecknades och beseglades af Jo¬
han och Sigismund för att sedan underskrifvas och beseglas
på ett allmänt möte af hertig Karl och rikets förnämsta
ständer.
Sveriges intressen gent emot Polen voro i denna ur¬
kund ganska väl iakttagna; äfven om den i ett och annat
var ofullständig, saknade den icke förtjänster, men den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free