- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
241

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §30. Unionen med Polen. Brytningen 1594—99 - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 31. Det senare konungadömet (1604—1680). 241
länge de förbölle sig stilla. Efter Sigismunds afsättning
togs steget fullt ut. På Linköpings riksdag 1600 beslöts,
att ingen hädanefter skulle komma till den kungliga kro¬
nan, som ej vore med ständerna enig i religionen; i Norr¬
köpings arfförening 1604 att arfsrätten förverkades af den
arffurste, som affölle till annan lära eller toge sig hustru
af en villfarande religion; att främmande religionsbekän¬
nare ej skulle lidas i riket eller brukas i ämbeten, och att
den, som affölle från den nu antagna »kristeliga religionen»,
förverkade sitt gods under närmaste fränder och skulle
förvisas riket, »på det han icke må ha tillfälle sitt förgift
att utspy». Verket kröntes genom den drakoniska stadgan
i Örebro 1617: den, som affölle till den papistiska läran,
skulle hvarken ha boning eller hemvist, arf eller rätt inom
Sveriges gränser utan däri hållas »lika vid en död och
vara biltog öfver allt Sverige» samt alla papister, svensk¬
födde eller andra inom tre månader lämna landet. Där¬
vid blef det med de undantag man (redan före 1611) fann
sig nödsakad att göra, i fråga om rätten att bo i riket,
dels för främmande sändebud, dels för krigsmän, köpmän
m. fl., hvad deras personer angick (jfr § 39).
& 31. Det senare konungadömet (1604—1680).
Litteratur: Jfr utom allmänna historiska öfversikter Norlin,
Sv. kyrkans hist. efter reformationen (Karl IX:s kröning); Hallen¬
berg, Gustaf II Adolfs historia I, kap. 5; IV, kap. 19 (Gustaf Adolfs
tronbestigning och kröning); Odhner, Sveriges inre hist. kap. 1
(Kristinas tronbestigning); Gustafsson, Bidrag till hist. om dr.
Kristinas afsägelse och riksd. 1654; Tham, Bidr. till sv. riksda¬
arnas och regeringsform. hist. I, II (riksdagarna 1660 och 1672);
Xey-Åberg, Om konunga- och tronföljareval. Sveriges regerings¬
former 1634—1809 samt konungaférsikringar 1611—1s00 utg. af E.
Hildebrand. Sv. Ridd. och Adelns riksdagsprotokoll V, XI. Réads¬
protokollen d. 26, 27 0. 28 febr. 1649 rör. pfalzgr. Karl Gustafs an¬
tagande till tronföljare samt d. 21 juli 1668 om dr. Kristinas afsikt
att nedlägga reger. 1651 (HSH. XXVIII).
Tronföljden. Redan i Linköping år 1600 hade stin¬
derna velat öfverflytta kronan på hertig Karl och dennes
mansafkomma, och i Stockholm 1602 erbjédo de den & nyo
Hildebrand, E. Sv. statsfirfattningens hist. utveckling. 16
Tronföljden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free