Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
åt honom. Hertigen erkände dock oförbehållsamt Johan
III:s yngste son hertig Johans närmare rätt och tvekade
länge att bestämma sig. På hösten 1603 började han lik¬
väl kalla sig utkorad konung,! och sedan hertig Johan på
riksdagen i Norrköping 1604 afsagt sig sina anspråk, ord¬
Norrköpings Nades omsider tronföljden genom Norrköpings arffrörening
arförening Ad. 22 mars 1604. Hertig Karl erkändes som konung, och
1604 och dess 5 3
bekraftelser. Kronan skulle gå i arf till hans äkta manliga afkomma
efter förstfödslorätt; därnäst till hertig Johan och dennes
manliga afkomma och slutligen till kvinnolinien, hvarvid
de otydliga bestämmelserna i 1590 års arfförening endast
upprepades, dock med den ändring i afseende på prinsessas
giftermål, att ständerna ej skulle till hennes make välja
någon, som icke med dem vore ense i religionen, utan
helst någon infödd svensk man eller någon af de med
Vasaätten befryndade evangeliska furstehusen i Tyskland.
Norrköpings arfförening bekräftades på riksdagen 7
Nyköping 1611, på samma gång som Gustaf Adolf förkla¬
rades myndig, och först därefter antog denne, som dittills
endast kallats hertig och furstlig nåde, titeln »utkorad
konung». Ännu en gång bekräftades arfföreningen —
gent emot Sigismunds anspråk — pa riksdagen 1627
hvad »arffröknarnas» rätt till riket och tronföljden vidkom.
På riksdagen i Stockholm i633 erkindes Kristina form¬
ligen för Sveriges drottning,” och det stadfästes ytterligare
följande år. |
Kvinnlig tron- Arfföreningens bestämmelser om kvinnlig tronföljd voro
följd. dunkla och vittnade ej om den lyckligaste lagstil.3 Tro¬
ligen var det meningen, att endast den prinsessa, som vore
ogift, ägde arfsrätt, på det ständerna kunde komma i till¬
fälle att åt henne utse en make, som kunde vara riket
»nyttig». Detta tyckes också ha varit den härskande upp¬
1G. Berg, Riksdagen i Stockholm 1602, s. 21.
2 Äfven hon hade dessförinnan endast kallats »H:nes furstl.
Nade>; se Odhner, Sveriges inre historia, s. 9.
3 Jfr om saken Boéthius, Uppkomsten och karakt. af frihets¬
tidens férfattn., Hist. Tidskr. 1891, s. 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
