Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 31. Det senare konungadömet (1604—1680). 247
var fullt lagligt. Man hade likväl i Addit. till RF. och i
riksdagsbeslutet tagit hänsyn till detsamma (jfr § 34).
Om regeringsformen och riksdagsordningen se §§ 34,
35, 46.
Konuwngaförsäkran. Äfven Karl IX afgaf, dock först Karl IX:s för
efter kröningen, en försäkran, dat. d. 27 mars 1607. Den säkran 1607.
upprepade ett par punkter ur konungaeden men rörde
eljest uteslutande religionen. Konungen lofvade att hålla
ständerna vid Guds rena och klara ord i den profetiska
och apostoliska skrift samt vid den Augsburgska bekän
nelsen och alla andra beslut både uti Uppsala 1593 och
annorstädes, så vidt de därpå voro grundade och lände riket
till bestånd. Hvarken Sigismunds eller ännu mindre Karl
IX:s försäkring hade sålunda innehållit någon utveckling
af konungaeden, för så vidt det angick utöfningen af ko
nungamakten. Äfven 1607 års försäkran bade särskildt till
grund bekymren för den rena evangeliska läran, denna
gång föranledda af konungens kända afvoghet mot den
strängt lutherska bekännelsen. Konungens försäkran hade
en motsvarighet i en särskild försäkring af ständerna, af
gifven redan d. 12 mars, som innehöll ett upprepande af
deras trohetsed till konungahusets samtliga medlemmar,
ett löfte att försvara dem mot alla fiender, under tillförsikt
att de ej gåfve anledning till krig eller osämja, liksom en
förbindelse att kämpa striden mot Sigismund till slut, och
i öfrigt ännu skarpare betonade bekännelsefrågan.!
Nästa gång en konungaförsäkran förekom var 1611
efter Karl IX:s död: från denna tid afgafs den alltid vid
regeringstillträdet, under det konungaeden förbehölls krö
ningen, och äfven i annat hänseende syntes 1611 års för
säkran beteckna ett nytt uppslag. Tronföljden torde då
knappt ansetts oryggligt fastställd; Karl själf hade ju 1605
velat hålla den in suspenso, och i regeringens proposition er
kändes ock, att riket vore »utan annan viss regering och herre».
Den presumtive tronarfvingen var endast 17 år, och det kunde
! Om konungens tvist med ständerna angående försäkringen, se
Norlin, anf. arb., s. 224 ff. Försäkringarna hos Stiernman I, s. 629,
632, ständernas under dateringen 18 mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
