Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 31. Det senare konungadömet (1604—1680). 249
använda någon utlinding (§ 8); låta hvar och en behålla
hvad han med laga fång besutte (8 9); ej fängsla eller döma
någon blott på angifvelse eller utan att han kände sin an¬
gifvare och med honom komme för rätta samt låta falska
angifvare vederbörligen straffas ($ 10).
Hufvudintresset samlar sig kring §§ 5, 6, som inne¬
buro ett stort erkännande åt adelns och rådets anspråk och
direkte anknöto vid deras yrkanden 1594. Men det lysande
sätt, hvarpå konungadömet nu representerades, gjorde in¬
skränkningarna betydelselösa. och de återkommo ej vidare,
för så vidt det gällde konungens förhållande till rikets råd,
som för öfrigt här fattades ej som en ständig rådkammare
utan såsom’en del af ständerna.
Kristinas försäkran 1644 — en sådan hade ständerna
redan riksdagarna 1633 och 1634 förbehållit sig — var också
af helt annat innehåll. Med undantag af bestämmelserna om
statsreligionen (§ 1), léftet om en god kyrkoordning ($ 2),
garantier för rådets yttranderätt ($ 3) samt löfte om rege¬
ringsformens öfverseende och framtida stadfästande innehöll
den föga mer än en omskrifning utaf en del af konunga¬
eden. Icke ens i fråga om rätten att börja krig var någon
inskränkning gjord.
Något annorlunda vardt det efter Kristinas så ogärna
sedda afsägelse och Karl Gustafs så starkt motarbetade
upphöjelse på tronen. Det vore af vikt att se till, innan
hertigen blefve konung och de hans undersåtar, att de
blefve försäkrade om fäderneslandets välfärd, yttrade riks¬
kansleren till adeln. Man gjorde ock vid Karl X:s för¬
säkran afseende icke blott på Kristinas utan äfven på
Gustaf Adolfs. Där återupptogos med några få ändringar
denne senares två paragrafer om religionens skydd och
tillades en tredje, om främmande sändebuds, krigsmäns,
köpmäns m. fl. religionsutöfning, när de voro af annan
bekännelse; vidare upptogos föreskrifterna om de höga
ämbetenas besättande med adelsmän (med uteslutande af
häradshöfdingstjänster) och om deras underhåll (dock ingen¬
ting om oafsättlighet); likaså $ 7 om förhållandet till kyr¬
kan, kyrkoordningen och undervisningen, samt tillades
slutligen en försäkran att ej börja krig eller förändra något
Konungaför¬
säkran 1644.
Konungaför¬
säkran 1654.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
