Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungaför¬
säkran 1672.
Konungaför¬
säkringarnas
karakter.
250 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
i riket till dess bästa eller säkerhet utan rikets råds råd
samt ständernas vetskap och samtycke.!
Karl XI:s försäkran (betingad redan i Göteborgs och
Stockholms riksdagsbeslut 1660) öfverensstämde i det hela
med Karl X:s men innehöll några förändringar i §§ 1, 2
till statskyrkans ytterligare betryggande och upptog bland
annat — egendomligt nog — 8 3 uv Kristinas försäkran:
att hålla rikets råd i vördnad, med deras råd styra riket,
ej illa upptaga, om hvad som sades ej alltid vore behagligt,
eller illa uttyda, om allt ej nådde åsyftad effekt.?
Konungaförsäkringarna tillkommo genom yrkanden af
rådet och ständerna, hvilka sedan underställdes konungen.
Efter skedd slutredigering utfärdades urkunden vederbör¬
ligen beseglad, underskrifven och (sedan Kristinas tid)
äfven kontrasignerad. Sitt förnämsta urspvung hade de
haft i behofvet af trygghet för den svenska kyrkan och
statsreligionen, något hvaraf spåren allt framgent röjde sig
(en högst betydlig del ägnades åt detta ämne). Man såg
i dem vidare ett värn mot arfrikets missbruk, och behofvet
af en ordnad borgerlig regering gaf särskildt sin prägel åt
1611 års försäkran; längre fram var det den nyordnade
borgerliga och kyrkliga förvaltningen, som garanterades
närmast med hänsyn till adelns och prästerskapets intressen.
Efter 1611 skedde emellertid, såsom redan nämnts, med
afseende på innehållet en återgång,? och det visade sig
hädanefter vara under inflytande af en stark konungamakt,
som redigeringen skedde; de artade sig att blifva stående.
Till sin allmänna karakter anslöto de sig närmast till
ståndsprivilegierna, »specialförsäkringarna», såsom dessa kal¬
lades i motsats till den förra, »generalförsäkringen».
! Jfr Gustafsson, anf. arb. s. 62 ff. samt RAP. V. Axel Oxen¬
stierna hade själf åtagit sig redigeringen, och det var han, som ge¬
nomdref, att i försäkringen upptogos endast de »förnämsta punkterna»>
med undvikande af »partikulariteter>.
? Om öfverläggningarna se Tham, Bidr. II: 2, s. 161, 212, 221
samt RAP. XI. Ett af adelns yrkanden strandade på konungens
motstånd.
3 Oxenstierna antydde 1654 oförbehållsamt, huru utvecklingen
under Gustaf Adolf gjort dennes försäkran omöjlig att i allt tillämpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
