- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
252

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §31. Det senare konungadömet (1604—1680)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rikets styrelse.
Finansförvalt¬
ningen.
Lagstiftning.
252 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
till Kristina: »människorna äro till möda och arbete födda
och särdeles konungar och regenter, hvilkas villkor är att
taga sin lust och nöje i arbete och att fly all enslighet
och rolighet, såsom den där sträfvar emot konungars natur
och väsen». Kristina svek omsider dessa traditioner genom
sin afsägelse. De två första pfalziska regenterna återupptogo
dem, ehuru med mindre begåfning och trängre vyer. Men
därjämte hade de två långa förmyndarregeringarna förryckt
utvecklingen och rubbat jämvikten.
Rikets styrelse. Styrelsen blef, såsom redan antydts,
fullständigt organiserad, så fast, att den tycktes kunna
undvara en konungs ledning, så detaljeradt, att det kom¬
munala lifvet efter hand blef förkväfdt. Rätten att ut¬
nämna till ämbeten blef emellertid i myndig konungs hand
ett nytt maktmedel, hvars användning man snart sökte in¬
skränka dels genom de adliga privilegierna dels genom
anspråken på ämbetsmäns oafsättlighet (jfr $$ 35, 41).
Men 1634 års RF., som hade ordnat förvaltningen och velat
gälla som en »evärdlig» stadga, hade aldrig af myndig
konung blifvit godkänd och 1660 uttryckligen begränsats
till förmyndartiden; därmed var också en möjlighet gifven
för konungamaktens förnyade ingripande.
Ofver kronans egendom och inkomster disponerade
konungen liksom förut, med de band, som han själf eller
regeringen ålade sig genom upprättande af rikshufvudbok
och »iksstat. I Norrköpings riksdagsbeslut 1604 infördes
vidare en punkt (8 14), att inga donationer i jordagods
hädanefter af konungen finge göras på andra villkor, än
att mottagaren af hvarje ny konung skulle söka bekräftelse
därå, samt ej få sälja eller förpanta dem utan att först ha
hembjudit dem kronan, hvarjämte donationen, om mot¬
tagaren aflede utan manliga bröstarfvingar, skulle hemfalla
till kronan igen och icke gå i bak- eller sidoarf. Huru
denna bestämmelse öfverträddes och huru ständerna sökte
ingripa i finansférvaltningen, se lingre fram §§ 41 ff.
Om rikets råd se & 33.
Lagstiftningen. Under den uppfostran af ständerna till
deltagande i verksamheten för de allmänna uppgifterna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free