Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §32. Furstendömet, lifgeding och brudskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
länet hålla »det mesta folk, histar och krigsrustningar»
som möjligt,! icke heller afsöndra någon del af detsamma.
Så snart någon ny konung trädde till regeringen, skulle
furstarne hos honom söka bekräftelse på länet, hvilken han
ej heller kunde vägra, och liksom andra Sveriges under¬
sitar tillsäga honom troskap och manskap. Och skulle
länen sålunda förblifva inkorporerade med Sveriges rike,
»såsom den ena ledamoten håller sig och hänger vid hela
kroppen och låter regera sig utaf sitt rätta hufvud». Uti
donationsbrefven hette det något utförligare, att länsinne¬
hafvaren skulle uppbära alla kronans årliga inkomster af
hvad slag som helst, åtnjuta alla bergverk, som funnes i
länet, samt råda och bjuda öfver slott, fäste, land och län
samt alla inbyggare, »synnerligen hvad kronans årliga
ränta och utskylder belangar». Därjämte förpliktades fur¬
starne att från sina furstendömen bidraga till extraordinarie
hjälpskatter åt kronan och vid konungens resa genom deras
län »fordra och främja» honom med kostgärder, skjuts och
annan nödtorft. De ekonomiska intressena voro sålunda
hufvudsakligen betonade. Några höghetsrättigheter om¬
talades ej närmare, med undantag af testamentets sväf¬
vande ordalag om eventuell rätt för hvar och en af sönerna
att äfven utan rådförande med de andra begagna sig af
tillfällen, som kunde yppas att séka Sveriges och sitt eget
bästa, jämförda med förbudet strax ofvan att i allmänhet
icke utan samråd kasta sig i krig o. s. v. (SRA. I, s. 687),
samt donationsbrefvens tal om »att rada och bjuda» öfver
land och lin, om »furstlig jurisdiktion», samt om invanar¬
nes hérsamhet.
Franvaron af detaljbestimmelser i fraga om furstarnes
rättigheter framkallade redan under k. Gustafs lifstid mot¬
förslag, och bland Eriks första åtgärder som konung var
att i anslutning till dem på riksdagen i Arboga 1561 ge¬
Arboga artik-nomdrifva de s. k. Arboga artiklar,? genom hvilka her¬
lar 1561. tigarne förvandlades till undersåtar blott med något större
’ Vapentjinstens storlek inférdes aldrig i donationsbrefven. Den
bestämdes 1561 genom enskilda underhandlingar mellan konungen och
hertigarne, se SRA. II, s. 21. För hertig Karl vardt den aldrig fixerad.
2 Jfr SRA. II, s. 20 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
