- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
258

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §32. Furstendömet, lifgeding och brudskatter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
på samma gång inskärptes skyldigheten för furstendömets
invånare att på konungens kallelse infinna sig till »all¬
männa samkväm». Allmänna gärder till kronan skulle
enligt båda utgöras äfven i furstendömet, men 1561 för¬
bjödos furstarne, konungen oåtspord, att pålägga sina un¬
dersåtar nya skatter; detta medgafs med en liten reserva¬
tion 1587. Konungens allmänna mandater skulle enligt
Arb. art. gälla äfven i furstendömet och furstarne icke utan
konungens stadfästelse gifva några »gemene privilegier».
Förlikningen i Vadstena talade endast om allmänna »för¬
bud>, som skulle gälla både i riket och furstendömet, sedan
därom rådslagits med fursten, rikets råd och de förnämsta
ständerna; däremot förmenades fursten icke att inom fur¬
stendömet stadga och förordna till dess bästa, blott det ej
strede mot Sveriges lag eller lände andra utom fursten¬
dömet till förfång. Enligt båda ägde konungen ensam ut¬
dela frälse samt adlig sköld och hjälm. Arb. art. innehöllo
utförliga föreskrifter om vapensyn, som skulle hållas af
konungens mönsterherrar, om furstarnes krigsfolk, som under
krigstid skulle stå under konungens fältherre, om slott och
fästen inom furstendömet, som alltid skulle stå konungen
och hans folk öppna m. m. Förlikningen i Vadstena nämnde
ingenting därom, emedan frågan om vapentjänsten inom
furstendömet, både hertigens och adelns, blifvit ett af strids¬
ämnena och tills vidare uppsköts. Enligt Arb. art. ägde
fursten visserligen mynträtt, men myntet finge ej till halten
skilja sig från det i riket gängse och skulle på ena sidan
bära konungens bild; 1587 uppsköts frågan, men bestäm¬
melsen återupptogs sedermera. Alla furstendömets invånare
skulle enligt Arb. art. afligga den allminna trohetseden
till konungen och (endast med vissa undantag) ej få aflägga
någon annan; en liknande föreskrift gjordes 1587, dock
utan samma uttryckliga förbud. Vidare berörde förlikningen
i Vadstena bland annat jurisdiktionen öfver adeln, som varit
föremål för tvist, mässordningen, hvilken fråga uppsköts,
och ordnade slutligen rättegångssättet, om någon hade talan
mot fursten eller om tvist mellan konungen och fursten upp¬
stode. I öfrigt upprepades både 1561 och 1587 testamentets
bestämmelser om furstarnes rättigheter och skyldigheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free