Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §32. Furstendömet, lifgeding och brudskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Karl förutsatte 1605 till och med möjligheten att hans hertig:
döme kunde komma att delas mellan hans två söner.
Men huru stor var ej faran för en ny sammanstötning
mellan de kungliga och furstliga intressena.! Den förekoms
måhända endast genom de sista Vasahertigarnes snara död,
Johans 1618, Karl Filips 1622, utan mansarfvingar, och
Gustaf Adolfs liksom Axel Oxenstiernas skarpa uttalanden
Ärftliga fur- Öfver denna del af stamfaderns verk äro kända. Frågan
Silage 3 > förlorade emellertid för ögonblicket aktuellt intresse, men
gifvas. 1650, då man hade att motse en ny konungaätt, bestämdes
i riksdagens beslut, att några arffurstendömen ej vidare
skulle bortgifvas, efter riket från den tiden aldrig finge
delas, och därvid blef det.
Arffurstarnes Konungen skulle enligt Gustaf I:s testamente i rikets
ställning. viktiga angelägenheter rådgöra med furstarne. Det blef
under Eriks regering en tämligen betydelselös bestämmelse,
men enligt Johan III:s förklaring 1569 (SRA. II, n. 400)
skulle hertig Karl höra till det »kungliga rådet»; han upp¬
tages också i detsamma i rådslistor från Johans första år,
liksom han någon gång deltagit i rådslagen. Sigismund
lofvade likaledes i sin konungaed 1594 att styra riket med
hertig Karls och rikets råds råd? och Gustaf Adolf på
samima sitt 1617 med arffurstarnes och radets rad, liksom art¬
furstarne äfvenledes räknades till rikets »förnämsta ständer»
och såsom sådana kallades till riksdagarna. Genom furste¬
husens utslocknande gjordes alla vidare föreskrifter i den
vägen öfverflödiga. Det var först hertig Adolf Johans upp¬
trädande 1660, som föranledde bestämmelsen i Addit. till
regeringsformen detta år, att ingen furstlig person skulle
få användas i rikets fem höga ämbeten (8 3). Om arffurstens
ställning till förmyndarregering se sid. 225.
land, Södermanland och Östergötland, men >ej flera>. — De förläningar
Gustaf Adolf innehade, innan han besteg tronen, liksom Erik före
honom, hade en annan karakter.
! Tvisten om adelns vapentjänst mellan Gustaf Adolf och Karl
Filip var ett varnande förebud.
? Jfr Sigismunds försäkran för hertig Karl ?3/, 1594 (SRA. II,
n. 120), där samregeringen mellan konungen och arffurstarne skarpt
betonas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
