- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
266

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Konungen och rådet - §33. Rikets råd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rådets verk¬
samhet.
266 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
allmänna trohetsférpliktelsen mot konungahuset endast
löftet i afseende på rättegångar och domaresaker.!
Rådets verksamhet. I afseende på de yttre formerna
utvecklade sig en viss stadga. Konungens framställningar
gjordes skriftligen och likaså rådets svar, det s. k. råd¬
slaget, som brukade undertecknas och beseglas af de när¬
varande.
I afseende på frågor, i hvilka rådet borde höras, var
det fortfarande praxis, som blef afgörande, och den var
naturligtvis något växlande. Rådet hördes i synnerhet i
afseende på utrikespolitiken, försvarsväsendet, allmänna
ekonomiska och finansiella förhållanden; deltog med ko¬
nungen i den administrativa lagstiftningen och beslöt jämte
honom vid många tillfällen om utskrifvande af gärder eller
hjälper. Däremot var förläningsväsendet en fråga, med
hvilken rådet ej längre hade att skaffa. Det deltog vidare
jämte konungen i den högsta rättskipningen eller utöfvade
den å dennes vägnar, i sin helhet eller till: ett mindre
antal, ensamt eller förstärkt med andra sakkunniga.
Enskilda rådsherrar mottogo vidare af konungen upp¬
drag att utföra; de användes sålunda liksom förut för den
högre administrationen. Uppdragen voro dels af permanent
art, förenade med något ämbete, såsom riksämbetena, hof¬
kanslersiimbetet, stéthallariimbetena i landsorten,? dels af
tillfällig art, beskickningar till utlandet, befäl öfver krigs¬
här och flotta, handläggning af ekonomiska ärenden, under¬
handlingar med landsorterna o. s. v.
Rådet bibehöll slutligen sitt förhållande till represen¬
tationen, bildade alltjämt den kärna, kring hvilken herre¬
dag och riksdag slöto sig, och talade ofta i samtliga stän¬
dernas namn. Dess uteblifvande från riksdagen 1597 höll
på att för hela riksdagsinstitutionen blifva ödesdiger (jfr
8 46).
’ Jfr SRA. III, s. 369 f.
? Dessa lämpade sig naturligtvis ganska väl till rådsherrarnes
ställning som provinsmagnater. Nils Gyllenstierna, som likväl en tid
både var öfverste kansler och drots, synes sålunda mestadels ha bott i
Småland såsom ståthållare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free