Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 35. Den borgerliga förvaltningen. 281
vänja sig vid en mera ihållande ämbetsverksamhet och för
det lägre frälset vapentjänsten ännu var hufvudsak, fingo
dessa unga, talangfulla och uppåtsträfvande civilister ett
stort inflytande. Men det saknades ännu inom landet för¬
utsättningar för ett ofrälse civilt ämbetsmannastånd. Lik¬
som i andra länder lånade sig dessa uppkomlingar lätt
nog till redskap åt furstens egenvilja, och när denne såsom
Erik och Johan med absolutistiska tendenser förenade sjuklig
misstänksamhet eller karakterens och viljans svaghet, upp¬
kommo de missförhållanden, som framkallade 1594 års be¬
svär. För sekreterareregementet framstodo Jöran Persson
och Johan Henriksson såsom afskräckande typer, och adeln
började i stället tränga sig fram till tjänsterna.
Det uppgjordes dock planer att ordna den centrala
riksförvaltningen närmast med anslutning till ett antal
högre eller högsta ämbetsmän, men så länge man ännu
icke skilde mellan hofvet och riksstyrelsen, mellan hof¬
manna- och ämbetsmannasysslor, kunde försöken svårligen
leda till något resultat. I förnyelsen af arfföreningen för
Johan III:s räkning 1569 nämndes redan rikets drots,
rikets marsk och rikets kansler; i en något senare förteck¬
ning på rikets råd (1570 eller 1571) tilläggas rikets amiral
och rikets öfverste skattmästare. Dessa ämbeten hade i
allmänhet sina innehafvare under Johan III:s tid, men till
sist förenade Nils Gyllenstierna drots- och kanslersämbetena,
Klas Fleming marsk- och amiralsämbetena.! Först mot
århundradets slut började emellertid dessa fem betraktas
som med hvarandra likställda representanter för förvalt¬
ningens hufvudområden.
Till 1500-talets organisationsförsök bör äfven räknas
hofrådsinstitutionen, som kan följas ända till Gustaf Vasas
tid.2 Hofråden skulle skiftevis biträda konungen vid hand¬
läggning af de vid hofvet dagligen förekommande ärendena,
särskildt rättegångssaker. Institutionen framskymtade un¬
der Johan III:s tid, d& äfven den förste hofkansleren
. ! I stället för rikets kansler och rikets amiral förekommo äfven
titlarna öfverste kansler och öfverste amiral. — Skattmästareämbetet
var obesatt i tolf år.
? Ytterst går äfven den tillbaka till v. Pyhy.
Uppkomsten
af de fem
riksämbetena.
Hofrådsinsti¬
tutionen.
Hofkansler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
