Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kansli¬
kollegium.
Ämbetsmäns
till- och af¬
sättning.
284 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
den redovisandes ställe. Landshöfdingarne skulle därjämte
hvart tredje år aflägga redovisning. Hvarken den ena eller
andra formen blef fullständigt tillämpad.! Hofrätten skulle
vara forum för brottsliga eller försumliga ämbetsmän (när¬
mast landshöfdingarne). Men var det fråga om ledamot i
något rikskollegium, skulle han svara inför en 15-manna¬
domstol, bestående af de fem höga ämbetena samt två
ledamöter ur hvart kollegium. Gällde det något af de fem
rikskollegierna eller ett af de fem höga ämbetena, berodde
det på konungen att låta saken komma inför sig och rådet.
Vid konungs död eller omyndiga år eller om saken ginge
å lif och ära, skulle den hänskjutas till den redan omtalade
riksrätten (jfr $8 36, 46). Det årliga ämbetsmannamötet
kunde enligt RF. i vissa fall ersätta en allmän riksdag
och kunde eventuellt svälla ut till ett utskottsmöte. Hvarje
ämbete skulle slutligen hafva sitt skäliga underhåll men
icke heller någon få undandraga sig konungens och ri¬
kets tjänst.
En egen ställning bland de andra kollegierna intog
kansliet såsom varande dels ett förvaltande verk, dels en
expedition för alla regeringsärenden.? Det var på denna
senare grund det fick namnet »anima regni» eller rege¬
mentets »lif och hjärta». Under Kristinas förmyndarrege¬
ring hade förslag väckts att låta alla rikskollegierna före¬
draga och expediera dem vidkommande ärenden, att sålunda
förvandla dem till ett slags statsdepartement, men de stran¬
dade på rikskanslerens motstånd. I kansliet inordnades
hofkansleren och hofråden, och på dess statssekreterare och
sekreterare fördelades de olika regeringsärendena och ex¬
peditionerna, bland hvilka sedan århundradets midt revi¬
sionen särskildt intog ett viktigt rum.
Konungen, hette det i 1634 års RF., tager »efter Sve¬
riges lag, rikets tarf och godtyckio sino» ämbetsmän och
höfdingar. Det gjordes snart yrkanden icke blott på en
ordnad lönestat, som man sedan Kristinas förmyndarrege¬
’ Jfr riksdagsbesl. 1638 § 12; addit. 1660 § 13.
2 Jfr Odhner, Sv. inre hist. s. 153—159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
