Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §35. Den borgerliga förvaltningen - §36. Rättskipningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalför¬
valtning på
landet.
Socken, soc¬
kenstämma,
nämnd.
286 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
ehuru utan framgång trots alla löften. Först genom k. br.
5/1. 1693 ordnades tills vidare förhållandet, hvad borgmä¬
stare angick genom en kompromiss, i det magistraten och
borgerskapet, hvars rätt att deltaga i valet så småningom
blifvit erkänd, skulle utöfva sin valrätt men K. M:t gifva
fullmakt på ämbetet; dock förbehöll sig K. M:t äfven nu
rätt att immediate utnämna.!
Kommunalförvaltningen på landet åter aftynade efter
hand under centralisationens inflytande och drog sig undan
till häradet samt socknen, där under prästerskapets ledning
sockenstämmor höllos; endast i Norrland fortlefde ända in
i nyare tid ett landsting, hållet af landshöfdingarne med
sockenombuden. I häradet bildade nämnden en folkvald
myndighet, som äfven utöfvade kommunala värf, liksom i
Dalarne och Norrland socknarnas »edsvurne»>.
§ 36. Riattskipningen.
Litteratur: J. Schmedeman, Justitieverket (1706). Bidrag
till Finl. Hist. utg. af Finska Statsarkivet genom R. Hausen II, 1
(Ålands sakéreslingder från 1500-talet, 1894). Redogérelser for re¬
gementsradets i Vastergétl. forhandlingar dren 1540—42 och K. Majt:s
resolutioner (HSH. XXIX, Hist. Tidskr. 1887). K. Erik XIV:s Namnds
dombok utg. af C. Silfverstolpe (Hist. Handl. XIII, 1, 1884). Lag¬
förslag i Karl IX:s tid (Handl. rör. Sveriges hist., andra serien, 1864).
Bidrag till lagskipningens historia under konungarna af Vasaätten
(HSH. XXIX). Protokoll vid rannsakningen på riksdagen i Lin¬
köping 1600 (HSH. XIX). Järta, Svenska lagfarenhetens utbildning
(1832). Järta, Anstalter till förbättring af lagskipningen i Sverige
(1841). J. A. Posse, Bidrag till svenska lagstiftningens historia
(1850). J. Kreuger, Bidrag till upplysn. om de fordne räfst- och
rättareétingen (Naumanns Tidskr. 1865). Bidrag till upplysn. om de
s. k. lagläsare och underlagmän (ibid. 1874). Sv. kriminalprocessens
utveckl. fr. medlet af 15:de till det 17:de arh. (ibid. 1883—85).
Silfverstolpe, Om Jöran Persson och konungens nämnd (Hist. Tidskr.
1881). E. Hildebrand, Om ursprunget till Erik XIV:s nämnd (Hist.
Tidskr. 1894). J. Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia III, s. 117
—151. Odhner, Sveriges inre hist., kap. 2, 3.
På ting och i konungens hof hade den högsta rätt¬
skipningen under medeltiden utöfvats, hvarjämte rikets råd
under unionstidens förvirring fått allt större inflytande på
densamma. Den nya tiden hade att anknyta härvid.
! Magistratpersoners oatsättlighet utan dom och rannsakning
hade försäkrats 1672, res. å städ. besv. $ 1. För striden om de kungl.
borgmästarne, se Odhners anf. uppsats i Nord. Tidskr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
