Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §36. Rättskipningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 36. Rättskipningen. 289
nämnden efter hofartiklarna och Sveriges lag. Liksom
bruket hade varit förut, höll k. Eriks nämnd stundom session
i Uppsala vid de stora marknadstiderna och enligt instr.
för den tillförordnade regeringen 1563 borde nämnden hvart
tredje år resa omkring »i hvarje landsända». Medlemmarne
kallades assessorer, och domstolen hade eget sigill. Nämn¬
den föll med sin upphofsman men icke för några radikala
fel i dess organisation utan för det sätt, hvarpå domstolen
af Jöran Persson missbrukats, icke minst under det olyck¬
Jiga året 1567.!
Johan III:s tidehvarf var äfven i fråga om rättskip- Högsta rätt¬
ningen desorganiserande och lämnade knappt något frö till yi 3% +
ny utveckling. Konungen och rikets råd utéfvade vid siir¬
skilda tillfällen den högsta domsrätten, men rättskipningen
vid hofvet fick ingen organisation, ehuru hofråden därvid
skulle biträda, och konungsräfsten fick förfalla. Det be¬
rodde väl på enskilda lagmäns initiativ, om de, såsom Hog.
Bielke en tid gjorde, höllo årliga landsting och där äfven
fällde konungs dom. Svårare mål, särskildt de som gingo
»å halsen» men möjligen kunde få sonas med böter, hän¬
skötos till konungen, som personligen därå gaf utslag.
Bland de första yrkandena efter Johans död var också Reformför¬
det, att konungsräfst skulle hållas hvart tredje år och ben (id 1593
landsting hvart år efter lagen. Redan dessförinnan hade
hertig Karl och rådet utfärdat sin af konungen sedermera
stadfästa rättegångsordning af d. 20 mars 1593, och rätt- Rättegångs¬
skipningens ordnande var från den stunden ett ständigt ar
återkommande föremål för regeringens organisativa ingri¬
pande, tills slutligen genom hofrittsinstitutionen 1614 malet
tills vidare var uppnådt. Enligt nyssnämnda rättegångs¬
ordning skulle på landet alla mål först anhängiggöras vid
häradsting, därifrån vädjas till lagmansting och slutligen
under hertigen och rådet; i städerna vid rådstuga, därifrån
till det »landsting», som vid marknadstider hölles af några
rådsherrar, och slutligen under regeringen. En ny rdtte¬
! Såsom redan antydts, hölls dessutom under Eriks regering
konungsräfst både i Sverige och Finland.
Hildebrand, E. Sv. statsforfattningens hist. utveckling. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
