- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
295

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §37. Försvarsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 37. Försvarsväsendet. 295
kommo äfven.! Men det höll ej profvet för strängare an¬
språk eller under längre krig, och ända till Gustaf Vasas
dagar gå försöken tillbaka att göra sig oberoende af det¬
samma genom organiseringen af en stående här. För detta
ändamål anlitades utom adelns vapentjänst utskrifning och
värfning men därjämte i samband med härens underhåll
hvad som sedermera kallades indelning och rotering.
Utskrifningen grundade sig på den allmänna värn¬
plikten och var ursprungligen blott en modifikation af
denna. Sedan de stiindiga krigen under Erik XIV börjat,
kom den allt oftare till anvindning, fran 1600-talet mer
och mer under medverkan af riksdagen och med tiden ut¬
tryckligen till landsregementenas, den ordinarie militiens
underhåll. Den skedde efter tva hufvudgrunder, mantalet
och gårdetalet, hvilka omväxlande följdes fram till 1680.?
Redan under denna period utbyttes emellertid utskrifningen
i somliga landsorter mot ständigt knektehåll, så i Dalarne
redan 1621.3
Gustaf Vasa underhöll, liksom hans företrädare, värf¬
vade trupper, men de betraktades icke längre som stående
i regentens privata tjänst, och under 1600-talet bildade
dessa större delen af fältarméen. Samtidigt sökte man
emellertid sörja för en inhemsk stående krigshär, så väl
landsryttare som landsknektar, och begagnade härför stun.
dom besoldning men anlitade äfven dels frivilligheten dels
’ Jfr riksdagsbeslutet 1624: »där vi ännu man af huse åstad gå
skulle, där det omträngde, att hvar sig då godvilligen finna låta>.
Kriget med Danmark 1611 och 1612 utkämpades till god del med
bondehären, och denna anlitades ännu under 1670-talets krig med
Danmark.
? Rättade man sig efter mantalet, brukade under 1600-talet för¬
teckningar uppgöras öfver den manliga befolkningen från 15 år; den
indelades därefter i rotar, vanligen om tio man, hvarefter ur hvar
rote en knekt uttogs. Följde man gårdetalet, sammanfördes vanligen
tio hemman eller hemmansdelar, och dessa utgjorde sedan en karl.
Frälset åtnjöt vanligen lindring och liksom prästerskapet vissa undantag.
3 Exemplet följdes af ett par socknar i Västmanland på 1630¬
talet, Jämtland 1645, Västerbotten 1649, Helsingland 1675.
Utskrifning.
Ständigt
knektehåll.
Värfvade
trupper.
Inhemsk stå¬
ende här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free