Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §37. Försvarsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frivillig
vapentjänst.
Sventjänare.
Aflöning med
hemman och
räntor.
Båtsmanshåll.
296 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
underhåll genom kronans hemman och räntor.! På Lin¬
köpings riksdag 1600 beslöts formligen, att i hvarje lands¬
ände ett visst antal ryttare (hofmän) och knektar skulle
underhållas, i fredstid af kronans ränta, i krigstid med
bidrag af resp. landskap.?
Till frivillig personlig vapentjänst hade man förr en
gång vändt sig för att få rytteri, och denna vapentjänst
hade då medfört adligt frälse. Äfven nu anlitades frivillig¬
heten och utlofvades lindringar i skatt. Till en början
följde väl därmed anspråk på verkligt frälse,3 men adelns
konsolidering såsom stånd medförde en skarpare begräns¬
ning, och det uppstod hvad man har kallat för den »ofrälse
rusttjänsten> eller »gemena ryttaretjänsten», hvilken Karl
IX på vissa villkor och med utsträckning äfven till fot¬
folket sökte förvandla till ett nytt frälse (sköldknektarne),
ehuru utan framgång.
Betydelsefullare för framtiden blef dels bruket, att
ofrälse jordägare utrustade s. k. sventjänare, dels att kro¬
nan aflönade krigsfolket med anvisning på hemman eller
hemmansräntor. För rytteriet anordnades sålunda 1603
ett slags indelningsverk, i det hvarje ryttare skulle er¬
hålla en gård med viss angifven ränta,? och en snarlik
anordning sökte man införa äfven för landsknektarne;
enligt en Gustaf Adolfs orgaaisationsplan skulle at hvarje
sidan anvisas !/, hemman. Denna organisation kunde
emellertid icke genomföras; detta första indelningsverk
rubbades på olika sätt och öfvergafs slutligen dels för
den senare indelningen, dels för det ständiga knekte¬
hållet.
I kusttrakterna hade redan under Gustaf Adolfs tid
batsmanshdllet blifvit infördt, och det utvecklades ytter¬
! Gustaf Vasas experiment med afvelsgårdar hade ett dylikt syfte.
? Jfr Karl IX:s försl. till konungabalk kap. 33, Lagförslag s. 47.
RF. 1634 $ 31 ordnade sedan landsregementena till häst och fot eller
den stående arméen.
> Jfr Jak. De la Gardies af Geijer, Sv. folkets hist. III, s. 16,
anförda yttrande: »blefvo den tiden alle soldater, som höllo sig väl,
hallne for adelsmin>» m. m.
* Ordningen af den 28 okt. 1603.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
