- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
297

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §37. Försvarsväsendet - §38. Finansväsendet och skatterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 38. Finansväsendet och skatterna. 297
ligare under Kristinas förmyndare.! Städerna hade redan
länge utgjort båtsmän (sedan 1610 närmare ordnadt) och
åtogo sig detsamma för framtiden genom utskottsmötesbe¬
slutet i Stockholm 1631.
Den adliga vapentjänsten till hist, rosstjdnsten, sa¬
som den fran Erik XIV:s tid började kallas,? sökte Gustaf
Vasa och Erik XIV ordna (jfr 8 41); den senare utkräfde
den med stränghet och lät sammanföra frälsehästarna under
en egen fana (k. br. 1565 ?4/;), hvad som något senare
började kallas -adelsfanan. Men med krigsväsendets för¬
ändring förlorade denna adliga ryttartrupp, öfver hvars
utgörande kontrollen alltid var svår, alltmera uti betydelse,
ehuru den vid 1600-talets midt i Sverige och dess biländer
räknade omkring 1,300 nummer och någon gång dubbel
rusttjänst beviljades.
$ 38. Finansväsendet och skatterna.
Litteratur: Undervisning om rikets ränta 1530—33 (Hist. Handl.
XI, 1). Rikshufvudboken för 1573 jämte sammandrag af rikshufvud¬
boken för 1582 (Hist. Handl. XII, 1). B. Rosenblad, Anekdoter ur
Sveriges finans- och ekon. hist. (Svea, VII, X). H. Forssell, Sverige
1571. J. Falkman, Orternas undervisningar (1860). A. Botin, Be¬
skrifn. om sy. hemman och jordagods (1798). G. Broomé, Om skogs¬
reyalet i Sverige (NUT. 1859). J. Hjelmerus, Bidr. till jordigand ¬
rättens historia (LUA. 1883—84). G. Thulin, Om mantalet I (Ak.
afh. 1860). Betänkande om férenkl. af beskattningsvisendet (1847).
Skatteregleringskommittéens betänkande med reservationer 1882. C.
A. Juel, Om kvarntullens beviljande 1625 (Ak. afh. 1844). O. M.T.
Rabenius, Om tionden (1853). P. E. Bergfalk, Om utomordentl.
penningehjalper till kronan under 16:de årh. och början af det 17:de
(UUÅ. 1894). L. G. Linde, Sveriges finansrätt (1887). L. G. Linde,
Sveriges ekonomirätt (1888). J. G. v. Bonsdorff, Storfurstend.
Finlands kamerallagfarenhet (1833). Jfr redan anförda hist. arbeten
af Forssell och FANS samt under $ 21 af Bergfalk och Styffe.
Statshushållningen var under hela 1500-talet och där¬
utöfver hufvudsakligen grundad på kronans fasta egendom
och på de skatter, som därifrån äfvensom från öfrig skatt¬
’ Gustaf Adolfs instr. !2/, och !4/,, 1623; förmyndarregeringens
’/,, 1634, 3/, 1635 m. fi.
2 Afven russtjdnst förekommer någon gång. Först i senare
hälften af 1600-talet tränger formen rusttjänst mera allmänt in.
Adelns ross¬
tjänst.
1500-talets
statshushåll¬
ning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free