- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
301

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §38. Finansväsendet och skatterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 33. Finansvisendet och skatterna. 301
tullen, för vissa varor, som infördes till städerna, samt
acciser! af olika slag, allesammans beviljade 1622. Till
de indirekta skatterna hörde äfven den med stora förhopp¬
ningar omfattade kvarntullen (sedan 1625), som efter åt¬
skilligt vacklande fram och tillbaka efter 1655 endast
kvarstod i några större städer (ända till 1810) men eljest
ersatts af en direkt personell skatt (>koppskatt»), mantals¬
pengarna (redan från 1627), från hvilken dock med tiden
adeln och dess husfolk, åtskilliga ämbetsmän m. fl. be¬
friades.
År 1660 infördes på försök afgift för stämpladt papper
eller charta sigillata. Den aflystes redan 1664 på stän¬
dernas begäran men återinfördes 1686.
De på jorden hvilande skatterna liksom de e. 0. kost¬
gärderna in natura utgjordes att börja med efter flera olika
grunder? (jfr s. 153). Efter hand blef mantalet den för¬
nimsta beskattningsgrunden. Det befanns snart omöjligt
att låta hvarje fullsutten bonde deltaga lika i skatterna, och
man kom i stället till en fördelning i hela och halfva
bönder, gick till och med ned till ’/, och 1/, bénder. Det
var i detta på sådant sätt kvalificerade bondetals ställe, som
mantalet trädde; det ställdes i visst förhållande till jorde¬
talet, och det utsträcktes efter hand mer och mindre full¬
ständigt genom tid efter annan gjorda skattläggningar till
större delen af Sverige — till Dalarne och Norrland (under
namnet gärdemantal) på Karl IX:s tid. Genom förmed¬
lingar kunde mantalet minskas, men det kunde också vid
skeende förbättringar på regeringens ingripande förhöjas.?
På detta sätt kom mantalet efter hand att träda i stället
! Acceis förekom redan under 1500-talet (Johan III:s tid) men
fick först nu någon betydelse.
2 Under hela 1500-talet och därutöfver förenades de skattskyldiga,
när det var fråga om kostgärder, liksom förut i »gärder> eller gärde¬
lag, sedan Johan III:s tid vanligen efter följande grund: 16 skatte¬
bönder, 24 krono-, kyrko-, kloster- och prebendebénder, 32 K. M:ts
egna och frilsebénder, 48 allahanda skatte- och kronotorpare och 64
frilsetorpare. Annu for landtågsgärden 1617 fastställdes en dylik grund.
3 Det skedde af landshöfdingen, häradshöfdingen, nämnden och
landtmätaren, Thulin, anf. arb. s. 51.
Charta sigil¬
lata.
Mantalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free