Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §38. Finansväsendet och skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skattepersed¬
larna.
Arrende¬
systemet.
Kronovärde
och marke¬
gång.
Penninge
hjälper.
302 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
för de gamla gärdeläggningarna,! och skatterna utpor:
tionerades på hvarje sådant; dock kvarstodo här och hvar
provinsiella egendomligheter.
De årliga skatterna utgingo under hela 1500-talet ännu
till större delen in natura. endast till en mindre del i pen¬
ningar. Kronan måste därför på lämpliga orter i riket
skaffa sig varuhus, och kronans köpmän hörde under 1500¬
talets slut till de viktigare finansiella tjänstemännen. Gustaf
Adolf använde en annan metod för att befria kronan från
besväret både med uppbörden och afyttringen af skatte¬
persedlarna, nämligen arrendesystemet (systematiskt sedan
1620), men detta väckte allmänt missnöje och måste åter
till större delen öfvergifvas under Kristinas förmyndar¬
regering. För att underlätta omsättningen skedde 1621
en uppskattning af persedlarna i penningar, s. k. krono¬
värde, hvilket sedan 1623 infördes i jordeböckerna, och
alltifrån 1627 började man tillämpa markegång, det gäl¬
lande priset i närmaste köpstad. Båda anordningarna
vidtogos närmast för att underlätta kronoarrendatorernas
uppbörd men ägde fortfarande bestånd äfven efter arrende¬
väsendets slut.
För utomordentliga behof räckte emellertid vanliga
kostgärder icke till utan äskades särskilda penmingehjälper.
Man tillämpade vid dem olika grundsatser. De hade ka¬
rakteren både af förmögenhetsskatter och personella eller
snarare klass-skatter, någon gång äfven af inkomstskatter.?
De föregingos, såsom 1571 och 1613, af en detaljerad upp¬
taxering af de skattskyldigas förmögenhet, som lämnat ett
för den tiden enastående material till statistiska undersök¬
ningar,? liksom boskapspenningarna gjorde längre fram.!
! >Settingen»> (se s. 154) försvinner på 1630-talet ur jordeböc¬
kerna. Jfr Thulins anf. arb.
2 Den pyhyska landskatten 1539 (SRA. I, s. 247), som dock
aldrig blef genomförd, tyckes vara första exemplet på en sådan skatt.
3 Jfr Forssells arbeten »Sverige 1571> och »Anteckningar om
Sveriges jordbruksnäring i 16:de seklet>.
+ En del af de offentliga behofven fylldes genom s. k. besvär,
särskilda arbeten eller åligganden för de skattskyldiga. I sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
