- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
306

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Kyrkans be- I fråga om bekännelsen hade svenska kyrkan från
kännelse. början utvecklat sig i luthersk riktning (besluten i Örebro
1529, Uppsala 1539, Västerås 1544) men utan att antaga
någon bekännelseskrift och utan att principiellt afvisa alla
främmande trosbekännare. Det var måhända en anledning
till att de första kyrkoordningarna så mycket fingo tycke
af teologiska traktater. Först de liturgiska striderna och
farhågorna för katolska reaktionen gjorde behofvet af ett
normerande i detta hänseende kännbart, och genom Upp¬
Bekinnelse- sala mötes beslut ?9/, 1593 antogos såsom bekännelseskrifter,
skrifter. orundade på » vöksäis etta dö saliggérande ord» i profeters,
evangelisters och apostlars skrifvelser, de tre symbola och
den oförändrade Augsburgska bekiinnelsen.! Karl IX käm¬
pade förgäfves däremot, och första paragrafen i Gustaf
Adolfs konungaförsäkran liksom i de följande tryggade
Sveriges ständer både vid Augsburgska bekännelsen och
Uppsala mötes beslut (såsom en »fundamentallag», till hvil¬
ken Sveriges konungar voro bundna, hette det 1672).?
Det stannade emellertid icke härvid. Kyrkan kände
sig behöfva ytterligare stöd för den »rena läran», och på
riksdagen 1647 förenade sig prästerskapet om en skrift,
Konkordie- hvari det förklarade äfven konkordieboken för »den rätta
boken. religionens regel och Augsburgska bekännelsens förklaring».
I religionsplakatet ’/, 1663 anbefalldes slutligen Augs¬
burgska bekännelsens försvar, Schmalkaldiska artiklarna,
Luthers katekeser och konkordieformeln såsom förklaringar
af de symboliska böckerna, »som iro primitive ecclesiae
symbole och den oförändrade Augsburgska bekännelsen»,
och i riksdagsbeslutet 1664 godkändes bland annat äfven
detta plakat.
Skydd mot Huru svenska folket sökte värja sig mot främmande
so lära, i synnerhet den katolska, är ofvan niimndt (s. 240).
"Enighet i religionen och gudstjänsten är den kraftigaste
grundvalen till ett varaktigt regemente, hette det i RF.
1634 (8 1), och regeringen gjorde inga svårigheter i fråga
om sin plikt att skydda kyrkan mot kättersk lära, liksom
! Först under 1600-talet började svenska kyrkans medlemmar
kallas lutheraner.
? I RF. 1634 $ 1 tillades Luthers katekes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free