- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
308

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kyrkostyrelsen
under Gustaf
Vasa.
308 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
revideradt förslag, framlagdt 1562, synes ha blifvit under
hand tillämpadt. Efter en ytterligare revision blef kyrko¬
ordningen tryckt 1571 samt 1572 af ett kyrkomöte i Upp¬
sala antagen.! Såsom tillägg och förklaring till denna
antogs 1575 en »nova ordinantia ecclesiastica». Båda hade
i öfrigt lika mycket karakteren af teologisk afhandling
som af kyrkolag. På Uppsala möte 1593 blef endast den
förstnämnda godkänd, och den tillämpades sedan under
hela perioden, supplerad af särskilda stiftsordningar. Men
frågan om dess omarbetning var ända sedan 1600 stående;
Karl IX liksom Gustaf Adolf lade hand därvid, och från
slutet af Kristinas regering behandlades saken af den ena
kommittéen efter den andra.?
Kyrkostyrelsen. Själfva kyrkostyrelsen kom att börja
med i allt större beroende af konungen. Biskopsämbetet
hade visserligen bibehållits,? men en brytning mellan Gustaf
Vasa, och reformatorerna inträffade snart, och 1539 tilläm¬
nades en fullständig reorganisation af hela kyrkan efter
nya idéer. En superattendent (superintendent) tillsattes
— det var en lekman — med öfverinseende öfver alla bi¬
skopar och andliga och skulle med biträde af en adjunkt
utöfva den högsta kyrkliga myndigheten. I hvarje stift
skulle tvenne seniorer utöfva kyrkostyrelsen och ståthål¬
laren såsom conservator lana dem den världsliga maktens
! Jfr Ahnfelts ofvan anförda arbeten.
? Hvilken giltighet under dessa förhållanden den gamla kyrko¬
balken ägde, var något tvifvelaktigt. I vissa delar vardt den upphäfd
genom besluten 1527 och reformationens genomförande, men den
åberopades af ständerna på senare möten, såsom 1560 och 1600, lik¬
som i kyrkoordningen 1571. Karl IX förbjöd emellertid i företalet
till sin edition af landslagen dess tillämpning, innan den blifvit öfver¬
sedd, och nir Rudbeckius i sina »Privilegia quedam doctorum> bland
annat åberopade detta företal för sin åsikt om kyrkobalkens giltighet
i vissa delar, var advokatyren visserligen ögonskenlig. Men präster¬
skapets privilegier 1650 hänvisade ännu till kyrkobalken i afseende
på ekonomiska förhållanden.
3 Genom de svenska biskoparnes vigning 1531 genom Petrus
Magni, som i Rom mottagit konsekrationen, skulle for de förra den
s. k. suecessio apostolica bevarats. Biskop Petri vigning i Rom synes
knappt kunna betviflas. Jfr meningsutbytet mellan H. Hjärne och
A. Bernhard i Teol. Tidskr. 1882—83.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free