- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
312

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Förvaltning och rättskipning - §39. Kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
dessa anledningar uppstod ett kommunalt lif, och präster¬
Socken- Skapets privilegier af 1650 ordnade sockenstämmorna, på
stämmor. hvilka under kyrkoherdens ordförandeskap skulle förehafvas
både kyrkans ekonomiska angelägenheter och kyrkotukts¬
frågor (23). I midten af århundradet börjar äfven kyrko¬
råd att omtalas.!
Västerås” ordinantia hade medgifvit konungen att i
vissa angifna fall afsätta präster. Utan att fästa sig här¬
vid utöfvade Johan och Karl tämligen godtyckligt denna
rätt, och Gustaf Adolf måste därför också i sin konunga¬
försäkran lofva att utan föregående rannsakning inför dom¬
kapitlet ingen prästman skulle afsättas.?
Stiftssynoder. För de särskilda stiften höllos årliga stiftssynoder eller
prästmöten, som för utvecklingen af den kyrkliga ordningen
under 1600-talet fingo stor betydelse.
Den andliga Den andliga domsrätten blef genom Västerås” ordi¬
domsrätten. nantia i väsentliga delar upphäfd och bibehölls endast för
präster i tjänstefel liksom i äktenskapssaker. Men gamla
sedvanor utrotades ej så lätt. Det förblef öfligt, att mål
mot präster först anmäldes inför biskopen i domkapitlet
och att smärre saker där utan vidare afdömdes. Det förra
blef också i prästernas privilegier stadfäst (24). Häraf föran¬
ledåes emeliertid tvister om prästers rätta forum och icke
minst om biskoparnes eget. Rudbeck formulerade de bi¬
skopliga anspråken så, att i mål som rörde ämbete, lif och
lära skulle biskop endast svara inför konung i närvaro af
öfriga biskopar eller kyrkomötet. Enligt regeringens me¬
ning skulle biskop svara inför hofrätten. Domkapitlen
dömde vidare äfven lekmän till kyrkoplikt, men då världs¬
liga domstolar likaledes gjorde detta och domkapitlen
måste anropa öfverhetens hjälp mot tredskande, framställdes
snart yrkandet, att endast världslig domstol kunde döma
till sådan. Hvart man från domkapitlet skulle vädja, var
icke bestämdt. I många fall skedde det till hofrätten, i
! Jfr Malmström i Frey 1850, s. 213.
? I större församlingar eller annexförsamlingar förekommo redan
under 1500-talet kapellaner (längre fram komministrar). Adeln hade
sina huspredikanter, liksom konungen sina hofpredikanter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free