- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
318

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §40. Rikets ständer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stånden
inbördes.
Ståndsprivi¬
legier.
318 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
blott genom en kortfattad konungaed å den ena sidan,
genom strängt bindande trohetseder 4 den andra. Under
en period af stérre politisk lifaktighet vid 1500-talets slut
tillkom ett nytt band mellan konung och stiinder, en ko¬
nungaförsäkran, liksom en annan formulering af de växlade
ederna. I händelse af konstitutionell konflikt stodo konung
och ständer utan någon förmedlande institution emot hvar¬
andra; det var länge af konungen själf, som ständerna kräfde
ansvar, när de funno sin rätt kränkt. En politisk riktning
gjorde sig visserligen under 1600-talet gällande, som åt rikets
råd sökte bereda ett slags mellanställning mellan konungen
och ständerna i egentlig mening; 1634 års RF. gaf uttryck
åt denna uppfattning i sitt angifna syfte att åt konungen
bevara hans höghet, åt rådet dess myndighet samt åt stän¬
derna deras skäliga rätt och frihet. Men denna riktning
vann ej på något håll erkännande och öfvervanns snart.
Under 1600-talets långa förmyndarregeringar begynte
förhållandet mellan konung och ständer något förskjutas.
Den »vis imperii, som egentligen tillhörde monarken, föll
då i hela folkets händer, såsom tidens statsmän uttryckte
sig, och ständerna började taga initiativet på ett och annat
område, formulerade sina rättigheter i djärfva teorier och
framställde vidtgående anspråk. Härur hade så småningom
en annan maktutskiftning kunnat komma till stånd mellan
konung och ständer, om endräkt mellan de senare bevarats.
Detta skedde dock icke, och »vis imperii» föll till en tid
fullständigare än någonsin i konungens hand. Det hade
visserligen ännu 1680 kunnat sägas, att det tillhörde ko¬
nung och ständer att gemensamt stifta lag, men det lyc¬
kades snart, om än blott för en tid, att i denna statsrätts¬
liga formel eliminera ständerna.
* *

*


Förhållandet mellan konung och hvart stånd för sig
brukade ordnas genom privilegier. Det var under hela
tidehvarfvet en fråga mellan regering och resp. stånd.
Först under 1600-talets lopp började protester höras från
det ena ståndet mot det andras särrättigheter, liksom yr¬

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free