- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
326

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
deringen, sådan den 1562 fastställdes, förblef i det hela
densamma under denna period.1 I händelse af krig skulle
frälset göra tjänst både inom- och utomlands, i senare
fallet dock endast tre månader på egen kost, inom lands
utan dylik begränsning.
Härmed hade, åtminstone enligt adelns förmenande, de
kungliga anspråken drifvits till sin spets, och Erik XIV
såg ej heller genom fingret vid bristande förmåga att upp¬
fylla konstitutionen i Uppsala eller försummelse af den¬
samma. Att i dessa stränga villkor få lindring vardt
adelns oaflåtliga sträfvan, ända tills den på alla punkter
lyckats. Johan III:s tronbestigning beredde den första segern.
Ordnandet af Vapentjänstkvoten nedsattes vid Johans kréning 1569 till
vapentjänsten 400 mark arfvegodsrinta — under fredstid skulle tjänsten ut¬
1569. ; A 4 .
göras med hälften mindre; om förläningsräntan bestämdes
däremot i privilegierna ingenting;2 i fråga om sätesgår¬
darnas antal gjordes ingen inskränkning. Adelsmän med
mindre ränta än 400 mark skulle antingen hålla en rust¬
ning eller öfverlåta sitt gods åt närmaste fränder, i senare
fallet dock utan att mista »sköld och vapen»; — som regel
höll emellertid äfven Johan på hvarje adelsmans skyldig¬
het att göra vapentjänst. Däremot var själfva effektueran¬
det underkastadt växlande bestämmelser. Stundom aflöstes
vapentjänsten med penningar, stundom utgjordes fotknektar;
det är tydligt att den hade förlorat sin militära betydelse.
En stor inskränkning gjordes på samma gång (1569) i af¬
seende på tiden. Vapentjänsten utom riket på egen kost
inskränktes till 14 dagar, och inom riket nedsattes den för
de aflägset boende till fyra månader:
Vapentjänsten Under Karl IX:s tid kom det icke till någon definitiv
under Karl IX. uppgörelse med adeln. Vapentjänsten torde utgjorts efter
samma grunder, som under Johan III:s tid, och aflöstes
stundom, liksom då, med penningar. Däremot föreslog
Karl en gång, 1605, vapentjänstens upphörande, mot att
adelns bönder i bevillningar gjorde lika med krono och
! 1562 inräknades äfven »gästning>, som sedermera uteslöts, och
fodringen blef redan 1569 taxerad till visst belopp.
? Genom särskild öfverenskommelse synes äfven den bestämts
til! 400 mark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free