Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 41. Adeln. 327
skatte, men det afslogs. En annan gång (1606) sökte han,
såsom nämndt, genom mandatet om sköldknektar gifva
nytt lif åt den forna frälse vapentjänsten men utan fram
gång.
Vid Gustaf Adolfs tronbestigning privilegiefästes åter Våpentjänsten
adelns ställning, och i fråga om beräkningen af vapen- fa
tjänsten gjordes ingen ändring 1617. Den skulle utgöras
efter hvar 400 mark så väl arfyegods- som förläningsränta,
under fredstid: med hälften mindre. Tjänstgöringen inom
riket på egen kost nedsattes för aflägset boende till två
månader; tjänstgöring utomlands omtalades icke. Änkor och
adliga jungfrur voro fria från vapentjänst, så länge de
voro ogifta, likaså söner under omyndighetsålder. Slut
ligen nedsattes 1622 rusttjiinstkvoten till 500 mark, sa
linge adeln utgjorde lilla tullen. Det medgafs vidare om
sider, att två, högst tre adelsmän skulle få förena sig om
en häst och karl. Bristande rusttjänst sonades enligt 1626
års rusttjänstordning med böter. — Under 1600-talet bör
jade därjämte vapentjänsten eller »rusttjänstmarkerna»
läggas till grund för särskilda bevillningar af adeln.!
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
