Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 års yr¬
kanden.
330 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
äska större sådana, och uteslöts adeln i Finland och Est¬
land från deras åtnjutande, så framt de icke i fråga om
årliga hästar, konungsfodring och skjutsfärder läte sina
iandbönder blifva lika med adelns i Sverige. Privilegii¬
urkunden hade sålunda i mycket karakteren af en bestraff¬
ning riktad mot vissa grupper af adeln. Detta torde kunna
förklara, hvarför den efter förändringen, som följde på
Johans död, icke vidare omtalades.!
1594 var adeln ännu bättre rustad. Hog. Bielkes och
Er. Sparres forskningar buro sin frukt i postulata nobilium,
som lämnade en utförlig motivering för alla de kraf, som
adeln ansåg sig kunna göra och som delvis hade en för¬
åldrad karakter. I Uppsala voro förslag till adelsprivilegier
utarbetade, stödda på postulaterna, men Sigismund nöjde
sig med att upprepa Johans privilegier, endast med ut¬
sträckning af rätten till sakören till alla adelsmän utan
undantag.? 1594 års förslag betonade i öfrigt, såsom redan
nämnts, anspråken på ämbetena, både civila och militära,
och innehöll flera andra yrkanden, som längre fram gjorde
sig gällande, men hade för öfrigt i mycket en reaktionär
karakter, för så vidt t. ex. där äskades fritt val af lagman
och häradshöfding, eventuell återgång, till adelns förmån,
af reduktionen ifrån kyrkan, löfte att ej taga förläning eller
underhåll af någon, utan han lagligen forverkat dem o. s. v.
Under Karl IX:s regering tvistades om de adliga pri¬
vilegierna utan resultat, ? men den unge Gustat Adolf måste
! Uti urkunden åberopades >»en ordning och stadga» för adeln
i fråga om privilegiernas tillämpning. Den förekommer i två något
afvikande redaktioner, är ganska vidlyftig (öfver 30 paragrafer hvar¬
dera) men ingendera fullständigt daterad. I den ena ålägges adeln
att inom år och dag af ny konung söka bekräftelse på sina dona¬
tioner. Detta, liksom annat af innehållet, tyder på inflytande af
hertig Karl. Enligt en redaktion skulle adeln för öfrigt uppbära
alla konungssaker af sina laudbor.
? SRA. III, n. 126—128. I hvad mån adeln njöt denna förbätt¬
ring till godo under Karl IX:s tid, är ej fullt klart.
3 I Linköpings riksdagsbeslut 1600 fick adeln för sina sätes¬
gårdar bekräftelse på befrielsen från kronotionde ($ 8). Se i öfrigt
S. Bergh, ofvan anf. afh,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
