Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 41. Adeln. 331
vid sin tronbestigning gå in på att utfärda en ny privi.
leguurkund (dat. 10 jan. 1612). Väl blefvo dessa privi¬
legier af konungen sedermera kasserade, men många af¬
vikelser företedde ej den nya redaktionen af d. 8 okt. 1617.
Denna förblef hufvudurkunden i fråga om adelns särrättig¬
heter ända till frihetstiden. Gustaf Adolfs privilegier be- Gustaf Adolfs
kriiftades af Kristina (7/,, 1644), Karl X (23, 1654) och privilegier.
Karl XI (27), 1678).
Uppstallningen &r i urkunden ej riktigt systematisk.
Första paragrafen betryggade den rena evangeliska läran.
Innehållet i öfrigt kan hänföras under följande hufvud¬
synpunkter: personliga förmåner eller rättigheter för adeln
(2—7, 9, 16, 31, 33, 44); frälsejordens (incl. donationers)
oskiljaktighet från frälseståndet och immunitet (8, 10—15,
17, 32, 42); det egentliga frälset från skatt och tunga (18,
19, 22, 23, 43); ekonomiska rättigheter at hvarjehanda slag
(21, 24—30), samt vapentjänsten (34—-43, 20).
Rikets höga ämbeten, särskildt rikets råds, de fem höga Personliga
ämbetena inbegripna, och kammarråds, skulle besättas med förmåner.
»infödde svenske män af riddare och svenner»; ingen »van¬
bördig»! dragas dem öfver hufvudet (3, 4) och dessa äm¬
beten af konungen »med råds råde» förses med fast under¬
håll (5). Adelspersoner skulle äfven brukas i kansliet,
liksom vid underhandlingar; lagmans- och häradshöfdings¬
räntor användas till domareämbetena, konungen dock för¬
behållet att åt sina tjänare i hofvet, adel eller icke, utdela
några af de häradsrätter», som i Johan III:s tid forbehallits
kronan (6). -— Ingen adelsman skulle fängslas, fördärfvas
å lif eller lem eller afhändas »bref och egendom» utan att
vara lagligen förvunnen; dock finge han häktas, om han
grepes å bar gärning eller flyende fot vid någon grof miss¬
gärning, i annat fall ställa borgen för sig? (7). I lifssaker
! Går närmast tillbaka till 1594 års förslag, där det talas om
»ringa och obördiga» män i liknande sammanhang, samt Johan III:s
konungaed, som också talar om >ringa och obördiga män». Jfr äfven
Kalmar recess 1483.
? 1612 års priv. hade i motsvarande stycke en mening inryckt
mot angifvare af adelsmän, som uteslöts, samt saknade föreskriften
om häktande å bar gärning. Äfven $ 9 ändrades 1617. Enligt 1612
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
